De senaste månaderna har spänningarna mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda ökat. Rebellgruppen M23 har tvingat hundratusentals civila på flykt i östra delen av Kongo-Kinshasa. Rwanda anklagas mot sitt nekande för att sponsra rebellerna, men konflikten mellan länderna har rötter långt bak i tiden.
I slutet av oktober utvisades Rwandas ambassadör från Kongo-Kinshasa (Demokratiska republiken Kongo). I november anklagades Kongo-Kinshasa för att ha kränkt rwandiskt luftrum. Och senare samma månad sköts en soldat ur Kongo-Kinshasas regeringsstyrkor ihjäl av Rwandas trupper.
Konflikten mellan Rwanda och Kongo-Kinshasa har successivt trappats upp sedan förra året. Spänningarna orsakas av Mouvement Du 23 Mars, M23, en rebellgrupp bestående mestadels av kongolesiska tutsier. De senaste månaderna har de gradvis avancerat i provinsen Nordkivu, som ligger i östra delen av Kongo-Kinshasa.
Den 23 mars 2009 ingick Kongo-Kinshasa ett fredsavtal med de insurgenter som ville fördriva före detta hutumiliser som flytt Rwanda efter folkmordets slut 1994. 2012 bildades M23 i protest mot att Kongo-Kinshasa, enligt dem, inte hållit sin del av 23 mars-avtalet. Efter militära påtryckningar från förstärkta regeringsstyrkor och MONUSCO, FN:s fredsbevarande insats i området, slöt Kongos regering och M23 ett nytt fredsavtal 2013, som nu alltså har brutits igen.
Rwanda stöttar M23
Kongo-Kinshasa anklagar Rwanda för att stötta M23-rebellerna, vilket president Paul Kagame och hans regering förnekar. De hävdar att Kongo-Kinshasa har utsett dem till syndabock för sina interna problem. Rwanda å sin sida anklagar Kongo-Kinshasa för att samarbeta med hutumiliser, något som Kongo-Kinshasa förnekar.
En expertgrupp från FN rapporterade dock tidigare i år att Rwanda faktiskt bistår M23 med vapen, ammunition och annan krigsmateriel. Och när M23 bildades 2012 skickade Rwanda trupper i syfte att stödja upproret mot Kongo-Kinshasas regering. Även då mördade M23-rebellerna civila i Nordkivu, enligt FN:s säkerhetsråd, som också uppgav att rebellerna våldtog kvinnor och barn och tvångsrekryterade pojkar och unga män.
Orsakerna till att M23 åter gör uppror
Rebellerna själva hävdar att Kongo-Kinshasa fortfarande inte har integrerat tutsiinsurgenterna i de nationella styrkorna, som avtalat 2009. Foreign Policy spekulerar i att Paul Kagame också kan ha känt sig hotad av Kongo-Kinshasas närmanden till Östafrikanska gemenskapen (EAC), det mellanstatliga samarbetsorganet bestående av Rwanda, Kongo-Kinshasa, Kenya, Tanzania, Uganda, Burundi och Sydsudan. Landet är nämligen en av Rwandas viktigaste handelspartners. Med Kongo-Kinshasas medlemskap i EAC utsätts Rwanda för större konkurrens av övriga EAC-medlemsstater. Detta kan ha fått Kagame-regimen att egga M23-rebellerna till revolt igen, enligt tidskriften.
Det kan också vara så enkelt som att Kongo-Kinshasas naturresurser motiverar Rwandas inblandning, skriver Africa Confidential. Östra Kongo-Kinshasa är rikt på ädelmetaller och mineraler och naturtillgångarna har ända sedan den europeiska kolonisationen av området bidragit till konflikt. Det amerikanska skatteverket rapporterade i våras att 90 procent av allt guld från Kongo-Kinshasa smugglas via Rwanda och Uganda, där det förädlas och säljs vidare.
Protester mot M23 – och MONUSCO
Det är svårt att få en uppfattning om exakt hur många människor som har drabbats av M23:s attacker. Al Jazeera uppger hundratals döda och nästan 300 000 fördrivna. Flyktingläger har upprättats i takt med att M23 har intagit byar i Nordkivu. I attackerna mördas civila, inklusive små barn, enligt uppgifter från Human Rights Watch. Senast i slutet av oktober rapporterade The East African att M23 bombat en by strax norr om provinshuvudstaden Goma, där de intervjuade en gravid kvinna vars man hade dödats i attacken. Med hjälp av Röda Korset lyckades hon ta sig förbi frontlinjen för att få vård, men hennes fem barn blev kvar.
Befolkningen i Kongo-Kinshasa protesterar – men inte bara mot M23, utan också mot FN:s fredsbevarande styrkor, som många tycker har svikit löftet att skydda civila. I somras dog 36 personer i de våldsamma protesterna. Även fyra soldater från MONUSCO dödades i sammandrabbningarna.
Som svar på M23:s frammarsch har 3 000 män nyrekryterats till Kongo-Kinshasas regeringstrupper och EAC har skickat kenyanska trupper till Nordkivu.
Nytt avtal inom Östafrikanska gemenskapen
Den 23 november kom EAC:s medlemsstater, inklusive Rwanda, officiellt överens om att försöka övertala M23 att dra sig tillbaka från de områden de övertagit i Nordkivu och ingå omedelbar vapenvila.
– Det är uppmuntrande att se att Paul Kagame känns vid att han kan influera M23, sa en talesperson för Kongo-Kinshasas president Félix Tshisekedi inför EAC-förhandlingarna.
Det återstår att se om och i sådant fall när han lyckas. Men somliga är skeptiska.
– Det kan bli lättare sagt än gjort, skriver DN:s Afrikakorrespondent Erik Esbjörnsson.