Klimatförändringar är ett av våra absolut största hot mot fred och säkerhet. När fler människor ska samsas om färre resurser skapas en grogrund för konflikter. Nu måste vi göra allt vi kan för att hejda klimatkrisen – och samtidigt rusta för räddningsarbete och flyktingmottagande, skriver Gröna studenter.
Vi befinner oss i ett nödläge för klimatet. Extremväder, förändrade förutsättningar för livsmedelsproducenter och höjda havsnivåers påverkan på kustnära samhällen är problem som redan syns i delar av världen. För att förstå framtidens globala säkerhetspolitiska villkor behöver beslutsfattare ta hänsyn till klimatförändringarnas påverkan. Kulturella konflikter, strider om resurser och klimatflyktingar är bara några av de förutsägbara konsekvenser som behöver tas i beaktande. Gröna Studenter vill därför se ett fokus på klimatrelaterade säkerhetsproblem i arbetet för global fred.
Med en befolkning som växer behöver fler någonstans att bo. Samtidigt gör den globala uppvärmningen att fler och fler platser blir obeboeliga. Extremväder blir vanligare när klimatet blir varmare. Där det regnar mycket kommer det att regna mer och där det är torrt kommer det att bli torrare. När havsnivån stiger kan hela kustsamhällen hamna under ytan och där det blir för varmt hindrar antingen torka eller bränder förutsättningarna för en stabil livsmedelsproduktion. Det här gör även att resurser blir mer svåråtkomliga samtidigt som de ska räcka till fler. Hur ska fred och säkerhet kunna främjas när fler ska samsas om färre resurser på en mindre yta?
Vatten- och matförsörjning hotas
Sydasien är ett bra exempel på en region där klimatförändringarnas effekter drabbar stora befolkningar hårt och skapar allvarliga humanitära och säkerhetspolitiska problem. Områden som Västbengalen i Indien står inför dubbla problem, då man utöver att riskera att förlora mycket mark till höjda havsnivåer också har en stor del av sin ekonomi och energiförsörjning bunden till kol. I Myanmar riskerar en annars relativt god vattenförsörjning att grundvattnet blandas med salt från höjningarna i havsnivån. Sett till hela Sydasien bedömer Asian Development Bank att antalet undernärda barn kan öka till sju miljoner år 2050 på grund av minskad kapacitet till matproduktion i regionen.
Det här behöver världssamfundet en beredskap för. Gröna Studenter vill därför att Sverige och EU ska bidra med räddningsarbete vid naturkatastrofer, hjälpa till i uppbyggandet av krisberedskap i de länder som kommer att drabbas värst och stå redo när klimatflyktingar behöver ett nytt hem. Det kan handla om civil hjälp som sjukvård och räddningstjänst vid extremväder, grön infrastruktur för att avlasta dagvattensystem och minska risken för översvämningar, samt brandskydd och byggandet av matförråd.
Våra samhällen behöver också vara redo för att ta emot fler människor. När andra delar av världen blir obeboeliga som en konsekvens av klimatförändringar så är det hit de kommer att fly, inte minst för tillgången till rent vatten. Att rusta Sverige och EU:s länder för ett humant och värdigt flyktingmottagande nu är nödvändigt för framtiden.
Viktigast att hindra klimatförändringarna
Viktigast av allt är såklart att förebygga så mycket av detta som möjligt. Sverige måste i EU, FN och biståndet göra så mycket som möjligt för att hindra klimatförändringarna och dämpa dess effekter så långt det går. Om klimatkrisen inte hejdas nu så kommer den globala säkerheten att äventyras rejält. En radikal omställning till klimatsmarta samhällen världen över är absolut nödvändig för att ta sig an klimatkrisen på ett seriöst sätt, och omställningen måste ske nu – klimatet kan inte vänta.
Klimathotet måste hanteras som ett säkerhetshot. Kapaciteten att försvara sig mot klimatrelaterade problem kan vara det viktigaste försvaret för att arbeta för global fred. När vi blir fler människor som ska samsas om färre resurser och mindre ytor så skapas en grogrund för konflikter och strider. Om vi inte gör allt vi kan för att både förebygga och förbereda oss på det så är vi ute på väldigt tunn och hal is. Is som den globala uppvärmningen snart smälter bort.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
