Kina får allt mer inflytande runtom i världen. I maj ställdes en konferens om mänskliga rättigheter in i Stockholm – på begäran av den kinesiska ambassaden. Människorättsexperten Man-Yan Ng och Folk och Försvars Andrea Wahlberg förklarar att ett inflytelserikt Kina till och med kan leda till nya definitioner av de mänskliga rättigheterna.
Den allmänna förklaringen om FN:s mänskliga rättigheter har funnits över 70 år. Deklarationen agerar som en global kompass för varje persons frihet och jämlikhet. Förra månaden skulle FN:s utvecklingsprogram UNDP stå värd för konferensen ”Stand Up for Human Rights” i Stockholm. Men några timmar innan konferensen skulle starta så ställdes den in. Anledningen var att en fotoutställning skulle visas, där Kinakritiker fanns med på fotografierna. Något som inte godkändes av den kinesiska ambassaden.
Man-Yan Ng från organisationen International Society for Human Rights (ISHR) menar att den inställda konferensen bara är ett i raden av exempel där Kina använder sin mjuka makt. Han beskriver att Kina har ett enormt inflytande och har ökat sin maktställning.
– Kina har alltid varit ett stort land som synts. Men nu har de också stormaktsambitioner. Kinesiska folket har blivit gisslan. De lider av Stockholmssyndromet, säger han.
Man-Yan Ng tror att vi måste vara uppmärksamma kring Kina och det inflytande landet har över oss.
För att förstå Kinas framtid ska vi se till historien, förklarar Man-Yan Ng. 1949 sa Kinas ledare Mao Zedong att landet om 100 år, 2049, skulle ha blivit en supermakt. Diskursen utåt för utrikespolitiken var dock en annan, berättar Man-Yan Ng. Kina framställde sig som en nation som behövde hjälp med att få mat för dagen. Och när befolkningen hade mätta magar kunde man ta tag i frågor gällande mänskliga rättigheter. Pengar investerades i landet, exporten ökade, och märkningen ”Made in China” spreds runtom i världen.
– Handeln inom landet har ökat flera gånger om, men respekten för de mänskliga rättigheterna har inte vuxit sig starkare, säger Man-Yan Ng.
Andrea Wahlberg, som jobbar med säkerhetspolitik på Folk och Försvar, var nyligen på studiebesök i Kina. Hon berättar att det hon främst tog med sig från besöket är Kinas definition av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten. Kinas definitioner skiljer sig från de västerländska.
– Ekonomiska rättigheter har ett mycket större fokus och medborgerliga och politiska rättigheter har mindre utrymme. Att Kinas definition får fotfäste i FN skapar därför oro. Många menar att det undergräver FN:s grundläggande normer och ramverk kring mänskliga rättigheter, förklarar Andrea Wahlberg.
Andrea Wahlberg tror att Kina kommer få större inflytande i framtida resolutioner. Det scenariot tror Man-Yan Ng också på – och att den kinesiska ideologin kommer att bidra till negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter globalt.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se