Karnevalen i Brasilien är inte bara en plats för fest och ficktjuveri – som många förknippar den med. I sambaparader och gatufester lyfts olika samhällsproblem på kreativa sätt.
– Det är inte bara en gatufest. Det är en kraft åt självuttryck och motstånd, uttrycker den afro-brasilianska organisationen Ilú Obá De Min i samband med sin trumparad.
Luften är varm och fuktig i Brasiliens största stad São Paulo. Det doftar av storstadssmog och blommor som jag inte vet namnet på. På den halvkilometer långa arenan Sambódromo do Anhembi framför oss dansar hundratals, säkert tusentals, färgglada dansare in till takten av sambatrummor. Publiken jublar. Allt är precis som på teve.
Karnevalen, som hålls varje år i februari, är en högtid som många mest associerar med okomplicerade fester, ändlöst glada sambaparader men också hög risk att utsättas för ficktjuveri för de turister som beger sig dit. Men under den glamorösa och ibland farliga karnevalsytan gömmer sig mycket mer än så.
Mitt bland dansarna i paraden rullar en jättelik trojansk häst in – en slags trähäst som de antika grekerna enligt sägnen gömde sig i för att kunna ta sig in i staden Troja och avsluta det mytologiska trojanska kriget. Lite senare syns en annan flotte där en våldsam kamp mellan olika djur och mytiska varelser utspelar sig. I högtalarna hörs sånger om “independência” och utan att kunna ett ord portugisiska förstår vi att sambaparaden handlar om mer än bara fest. Den handlar också om självständighet, konflikter och om kampen för rättigheter i ett Brasilien vars historia har präglats av både portugisisk kolonisering, slavhandel med afrikaner och exploatering av urfolk och regnskog.
Ungefär 450 kilometer bort pågår Cordão do Boitatá – en av Rio de Janeiros största gatufester med närmare 50 000 deltagare. Precis som sambaparaden i São Paulo har årets tema, demokrati, nära kopplingar till Brasiliens samtid och historia. I samband med gatufesten har det gått drygt en månad sedan expresidenten Jair Bolsonaros anhängare stormade kongressområdet i huvudstaden Brasilia. En av gatufestens deltagare, Ricardo Andrade, berättar för Brazil Reports att karnevalen inte bara är en fest – utan också en motståndskraft.
– Det finns inget bättre än att försvara demokratin på gatufesterna också, säger han till Brazil Reports.
Gatufest för att sprida afro-brasiliansk kultur
Några dagar senare sitter vi i en taxi på väg till en gatufest som arrangeras av den afro-brasilianska organisationen Ilú Obá De Min (IODM). Deras syfte är att upprätthålla och sprida afro-brasiliansk kultur och bemyndigandet av svarta kvinnor.
Under bilfärden smattrar det tropiska regnet högljutt mot bilrutorna. Som tur är hinner det precis börja avta tills vi kliver av vid vad som ser ut att vara vilken gata som helst i São Paulo. Eller nästan i alla fall. Mitt på vägbanan där bilköerna vanligtvis ringlar sig långa har ett stort tåg med blåklädda kvinnor ställt upp sig. Alla bär på varsin trumma. Ljudet av regn ersätts med sorl från de tusentals åskådare som har kommit till platsen för att se IODM:s trumparad. Men i samma stund som uppträdandet inleds med a capella sång blir det så tyst att minsta lilla harkling skulle ha hörts. En man på styltor vandrar långsamt fram och tillbaka med eld i händerna. Sedan börjar tåget röra sig framåt i takt med trummorna. Publiken följer med.
IODM:s gatufest, eller bloco som det heter på portugisiska, är organisationens mest kända projekt. Precis som Ricardo Andrade från gatufesten i Rio de Janeiro, menar organisationen att festen handlar om mer än bara nöje.
– Det är inte bara en gatufest. Det är en kraft åt självtuttryck och motstånd, skriver IODM på sociala medier.
I år riktar IODM särskild uppmärksamhet mot aktivisten Sueli Carneiro som var med och startade Geledés – Svarta kvinnors institut, vilket är en av Brasiliens största civilsamhällesorganisationer för svart feminism.
Trots att afro-brasilianare och brasilianare av mixad etnicitet utgör mer än 50 procent av den brasilianska befolkningen är rasism och diskriminering gentemot dessa än i dag ett stort problem. Ex-presidenten Jair Bolsonaro, som lämnade över makten till den nuvarande presidenten Lula da Silva i januari 2023, gav under lång tid inga ekonomiska resurser till arbetet för att bekämpa rasism. Dessutom gjorde han flera kontroversiella uttalanden om att han stöttar Brasiliens tidigare slavhandel.
Enligt brasiliansk lag har alla, oavsett etnicitet, tillgång till samma rättigheter. Trots det kan till och med medlemmar inom samma familj ha olika socioekonomiska möjligheter beroende på hur ljus hudfärg de har. Under lång tid innehöll exempelvis många arbetsannonser frasen “boa aparência”, vilket betyder vackert utseende och att endast ljushyade personer söktes, enligt organisationen Minorityrights. Svarta hushåll tjänar dessutom i genomsnitt 43 procent mindre än vita hushåll och lever i genomsnitt sju år kortare.
Men IODM, precis som många andra aktörer i Brasilien, kämpar aktivt för att detta ska förändras.
– Vår trumparad är en stor kulturell intervention där vi genom konsten främjar svarta kvinnors aktiva deltagande i samhället, skriver IODM på sin hemsida.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
