The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

Våldet i Centralafrikanska republiken har orsakat stora flyktingströmmar till bland annat Kamerun. UN Women har arbetat för att stödja de krisdrabbade kvinnorna med ekonomisk och social hjälp. På bild: UN Women och deras partnerorganisationers personal under ett möte för kvinnor i ett flyktingläger i Kamerun. Foto: UN Women/Ryan Brown. Källa: Flickr.  

Reportage

Flickor och kvinnor drabbas hårdast av humanitära kriser

I år drabbas fler människor än någonsin av humanitära kriser. Kvinnor och flickor är de som påverkas allra mest. Med det finns sätt att stödja krisdrabbade kvinnor och flickor – exempelvis genom utbildning och skydd i början av en kris. 

I år är 360 miljoner människor runt om i världen i behov av humanitärt stöd på grund av krig, svält, torka, översvämningar och matbrist. Det är en rekordsiffra – för bara tre år sedan var samma siffra 168 miljoner människor. Eftersom antalet krisdrabbade människor ökar snabbt, så kräver det en förståelse för hur alla påverkas olika av kriser.

The Gender Gap (könsgapet, reds. anm.) inom humanitära kriser visar hur flickor och kvinnor upplever förhöjda risker på grund av migration och försvagade skyddsnät. Till exempel så påverkas den informella sektorn och jordbrukssektorn mest av kriser, där kvinnor oftast är överrepresenterade. På grund av detta är kvinnor mer sårbara när ekonomiska kriser inträffar. I konfliktzoner är unga flickor särskilt utsatta. Det är 90 procent mer sannolikt att de slutar skolan än flickor i konfliktfria länder.

Generellt sett är det kvinnorna som ser till att familjen får vatten, mat och sjukvård. Det som ofta händer under humanitära kriser är att kvinnor och flickor utsätts för våld – samtidigt som de ansvarar för familjens omvårdnad. Utvecklingsmagasinet har exempelvis tidigare skrivit om hur sexuellt våld ökar i samband med konflikt.

Världen har fortfarande samma könsstereotyper

Den stereotypa bilden av kvinnor har inte ändrats på tio år, enligt United Nations Development Programme (UNDP). I UNDP:s studie framkommer att hälften av jordens befolkning tror att män är bättre politiker än kvinnor, och en fjärdedel att våld mot kvinnor i äktenskapet är försvarbart. Detta trots att aktörer såsom FN, Oxfam och Sida har belyst hur framförallt kvinnor och flickor är mer utsatta i krisdrabbade områden.

Pedro Conceição, chef för UNDP Human Development Report Office, beskriver hur den tills 2020 positiva trenden i Human Development Index (HDI) – som mäter en befolknings hälsa, utbildningsnivå och levnadsstandard – har brutits mycket till följd av de negativa könsstereotyperna.

– Alla tjänar på att säkerställa frihet och handlingskraft för kvinnor, säger Conceição.

Det är vissa könsroller som återspeglas eller till och med förstärks i humanitära kriser, säger Peter Brune, Generalsekreterare på War Child Sverige. Foto: War Child Sverige.

De oförändrade stereotyperna av kvinnor bidrar också till att deras rättigheter vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) hotas i humanitära kriser. Peter Brune, Generalsekreterare på War Child Sverige, berättar i en intervju med Utvecklingsmagasinet att även stress blir en förvärrande faktor för krisdrabbade människor.

– När människan blir stressad (…) faller man tillbaka till traditionella mönster och litar mer på familj, mer på traditionella föreställningar. Det är helt naturligt, men man får inte glömma rättighetsperspektivet.

Fem sätt att främja krisdrabbade kvinnor och flickor

Det finns sätt att motarbeta ojämlikheten i vilka som drabbas av humanitära kriser. Den globala rättviseorganisationen Oxfam lyfter fem sätt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i humanitärt arbete. En av de viktigaste delarna i krishantering är att ta hänsyn till olikheterna mellan män och kvinnor i utsatta situationer. Till exempel så gav en sådan analys av syriska flyktingar i Libanon rekommendationer för hur man minskar stress och förbättrar integrationen i det nya landet. Andra sätt kan också vara att öka kvinnors deltagande i beslutsfattandeprocesser, och att mäns insatser för familjen stärks. Dessutom menar Oxfam att samarbeten mellan humanitära organisationer måste stärkas. Detta eftersom jämställdhet inte är en sektor såsom vatten eller hygien som prioriteras i krisdrabbade områden. Ett jämställdhetsperspektiv måste därför genomsyra arbetet inom varje sektor och mellan organisationerna.

Viktigt att ta helhetsgrepp från början av en kris

Även Peter Brune menar att det finns metoder för att motarbeta könsgapet och för att stödja krisdrabbade kvinnor och flickor inom humanitära kriser. Han betonar vikten av ett helhetsgrepp från början av en kris. Det innebär att inte bara förse krisdrabbade flickor och pojkar med mat och tält, men också med utbildning, skydd och psykosocialt stöd. Det är också viktigt att lyssna på flickor, eftersom ”killarna hörs mer och får mer uppmärksamhet”.

– Annars kapslar man in det, och så växer det till sig och skadan blir mycket större om vi inte agerar tidigt, säger Brune.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: