Spänningar har funnits mellan Ryssland och Ukraina ända sedan Sovjetunionens fall, och nu har Ryssland valt att invadera Ukraina – en invasion som kommer kosta oskyldiga människors liv. Men för att förstå bakgrunden till invasionen är det viktigt att spola tillbaka tiden några årtionden.
Ukraina, som var en del av forna Sovjetunionen, utropade sig som självständigt efter en folkomröstning år 1991 där 90 procent av Ukrainas befolkning röstade för en självständighet. Landet har varit en suverän stat sedan dess, men Vladimir Putins tillträde som president i Ryssland år 2000 har komplicerat Ukrainas självständighet många gånger. Han påstår att det finns ett kulturellt och historiskt band mellan länderna, delvis eftersom Ukraina och Ryssland var med och grundade Sovjetunionen 1922, delvis för att det finns en rysktalande befolkning i Ukraina. Han anser därför att Ryssland har rätt till inflytande i Ukraina, och hävdar även att Ukraina aldrig kan bli en “fullvärdig nation”.
Sedan Ukrainas självständighet 1991 så har landet haft flera olika ledare. Några av dem har velat bibehålla starka relationer med Ryssland, medan andra har velat integreras mer med västvärlden, EU och Nato – vilket inte har välkomnats av Putin. Detta har orsakat flera spänningar under 2000-talet, där Putin bland annat har uttryckt att Sovjets fall var “århundradets största geopolitiska katastrof” med hänvisning till det förlorade inflytandet i postsovjetiska länder som Ukraina.
Annekteringen av Krimhalvön
Spänningarna trappades upp allt mer under 2013 och 2014 när det ukrainska folket starkt protesterade mot den ryssvänlige presidenten Viktor Janukovytj, som Ukrainas parlament kort därefter avsatte. Detta eftersom många i Ukraina ville bort från det ryska inflytandet och samarbeta mer med EU – något Putin såg på med fasa.
I en oro om att väst skulle få än mer inflytande över Östeuropa så gick Ryssland in med militära styrkor i Ukraina och annekterade Krimhalvön, där det bor en majoritet rysktalande ukrainare. Stöd fanns även för separatister i ukrainska Donetsk och Luhansk som ville bli en del av Ryssland. Putin påstod att man gjorde det för att rädda den rysktalande befolkningen.
Sedan annekteringen av Krimhalvön har ungefär 14 000 personer dött i konflikten mellan ryskstödda separatister och Ukrainska medborgare. Det har flera gånger skett fredsförhandingar mellan Ryssland, Ukraina och pro-ryska separatister – med upprepade misslyckanden. Spänningarna trappades upp allt mer när den västorienterade presidenten Volodymyr Zelenskyj röstades fram 2019.
Upptrappningen 2021
Under 2021 började Ryssland mobilisera militära trupper kring gränsen till Ukraina. Putin har sedan dess spridit propaganda om att det pågår ett folkmord av rysktalande personer i östra Ukraina, och påstått att man måste stå beredd att skydda den rysktalande befolkningen i landet.
I utbyte mot att dra tillbaka trupperna har Putin försökt att kräva ett löfte från Ukraina om att aldrig bli medlem i Nato. Putin har felaktigt hävdat att Nato, däribland USA, i förhandlingarna kring Natos närvaro i Östtyskland efter Sovjetunionens fall, avtalade om att aldrig expandera sina trupper till Östeuropa och postsovjetiska länder. Men några sådana skriftliga avtal existerar inte, och Ukraina som är en självständig stat har rätt att själva avgöra om ett framtida Natomedlemskap.
Brytpunkten
Att Ukraina inte ville utlova att aldrig gå med i Nato sägs ha bidragit till att Putin den 24 februari beordrade den fullskaliga invasionen av Ukraina. Statsminister Magdalena Andersson berättar att i det senaste samtalet med Ukrainas president så konstaterade de att de kanske aldrig kommer att ses igen.
Experter och analytiker tror att målet är att avsätta den nuvarande presidenten och tillsätta en ryssvänlig regering. Men exakt vad som kommer ske i framtiden och hur Putins plan ser ut är det ingen som ännu kan förutspå.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
