November är tiden på året då många jordbrukare planterar vete. Dilawar Chandio är en av många jordbrukare i provinsen Sindh i Pakistan som inte vet om vattnet från sommarens förödande översvämningar kommer ha försvunnit till dess.
Att Pakistan drabbas av översvämningar är ingen ovanlighet, men skalan av årets översvämningar saknar motstycke i landets nutidshistoria. Monsunsäsongens regn, eller barsaat som det heter på urdu, sträcker sig vanligtvis från mitten av juni till slutet av augusti. Barsaat brukar till och med vara en tid på året som välkomnas som en slags tillflykt från de höga vår– och sommartemperaturerna – som kan sträcka sig över så högt som 50 grader i städer som Jacobabad. Årstidens regn åtnjuter nästan en högtidlig ställning, som återspeglas i poesi, romantiska sagor, sång och till och med mat. I den rurala delen av landet har regnet en nyckelfunktion eftersom det avgör jordbrukets framgång. Nästan hälften av landets arbetskraft är verksam inom jordbruket, som är landets största sektor, och för dem är regnet avgörande.
– Jordbrukaren i mig har drunknat, säger Dilawar Chandio till The Atlantic efter årets kraftiga regn.
– Jordbrukare jobbar i takt med naturens cykler. Om naturen löper amok är vi körda, säger han.
Miljontals människor drabbade
I september hade nästan 33 miljoner människor i Pakistan, vilket är ungefär en av sju personer i landet, drabbats av regn av bibliska proportioner. Siffran motsvarar hälften av Storbritanniens befolkning och mer än den skandinaviska populationen sammanlagt. En alarmerande del av dem är barn, närmre bestämt 16 miljoner, och många av dem är i akut behov av stöd och löper en ökad risk för vattenburna sjukdomar, undernäring och drunkning, enligt Läkare Utan Gränser. Hela byar i Pakistan har hamnat under vatten och hundratusentals barn har inte kunnat gå i skolan. Landet står nu inför stora utmaningar.
– Människor letar torr mark för att kunna, tragiskt nog, begrava sina nära, sa Pakistans minister för klimatförändringar, Sherry Rehman, i ett brandtal på en FN-konferens i Genève.
I Sindh, provinsen som Sherry Rehman bor i, har det fallit 726 procent mer regn än vanligt i år, enligt Pakistans meteorologiska departement. Balochistan, provinsen väster om Sindh, fick 590 procent mer regn. I helhet har det regnat 190 procent mer i Pakistan i år än vanligt.
Klimatförändringarna påverkar
Klimatförändringarna kan ligga till grund för de ökande regnmängderna, enligt World Weather Attribution. Även andra forskare pekar i den riktningen. Innan årets monsunregn drabbades Pakistan och nordvästra Indien av en värmebölja som, enligt Met Office, numera är hundra gånger mer sannolik att inträffa på grund av klimatförändringarna. Utan klimatförändringarna skulle sådana värmeböljor endast förekomma vart 312:e år, istället för vart tredje år. Och värre förhållanden är att vänta om utvecklingen går i den riktning Met Office studie indikerar. Både Pakistan och Indien väntas vid slutet av seklet utstå sådana värmeböljor varje år.
Men vad innebär det här för exempelvis Pakistans glaciärer, som är flest i antal utanför någon av polarområdena och som ibland kallas för ”den tredje polen”?
Delar av glaciärerna smälter varje år för att sedan frysa och växa under vintern. Men de senaste decennierna har de genomgått en förminskning i storlek – något som forskare kopplar till uppvärmningen av planeten. Ett exempel är glaciärerna i bergskedjan Himalaya, som smälter i rasande takt. Detta associeras i sin tur med en ökad risk för översvämningar.
– Klimatanpassning och allt möjligt, hur vi ska förändra sättet vi bygger våra hus, förändra vårt sätt att leva på. Varför säger ni inte det till resten av världen?, säger Salma, lärare och ideellt arbetande, som har tvingats fly sitt hem på landsbygden i Sindh.
I början av oktober var hennes distrikt fortfarande under vatten.
– Varför ändrar inte världen sitt sätt att leva på? Varför ska vi anpassa oss till konsekvenserna av deras agerande?, säger hon.
Pakistan är redan det land i världen som är åttonde mest sårbart för klimatförändringarna på grund av regelbundna extremväder. Samtidigt står landet för under en procent av de globala växthusgasutsläppen, trots sina 225 miljoner invånare. Likt Bangladesh, Filippinerna, Haiti, Myanmar, Puerto Rico och Tadjikistan kommer Pakistan att behöva bära ett ojämnt fördelat ansvar för konsekvenserna av klimatförändringarna i form av extrema temperaturer, jordbävningar, översvämningar, cykloner och torka den kommande tiden.
– Jag ryggar tillbaka när jag hör folk säga att det här är naturkatastrofer. Det här är en tid av antropocen – den här katastrofen är orsakad av människan, säger Sherry Rehman.