Dubbelmoralen inom svensk vapenexport

Världens största humanitära kris – så beskriver FN konflikten i Jemen som nu har pågått i sex år. 16 miljoner människor befinner sig på gränsen till svält och 25 miljoner människor är beroende av humanitär assistans enligt FN:s livsmedelsprogram WFP. 

Svensk vapenexport till kriget i Jemen

I mars 2021 överlämnade myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) statistik för Sveriges export av krigsmateriel under 2020 till regeringen. Trots skärpt vapenkontroll uppgick svensk export av krigsmateriel till drygt 16,3 miljarder kronor under 2020. Det innebär att svensk vapenexport har mer än femdubblats sedan början av 2000-talet. Den största köparen är Förenade Arabemiraten, ett av de länder som ingår i den saudiledda militära koalitionen i Jemen.

Yemen Data Project har dokumenterat över 22 800 luftangrepp, vilket motsvarar 10 attacker om dagen, utförda av den militära koalitionen som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är del av. Koalitionen har under konflikten dödat tusentals civila och förstört livsviktiga samhällsfunktioner såsom sjukhus, bostadsområden, skolor och system för vatten och el.

Svensk dubbelmoral?

Samtidigt som Sverige engagerar sig för att öka biståndet till Jemen fortsätter försäljningen av svensk krigsmateriel till den saudiledda koalitionen. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, är kritisk till den dubbelmoral som regeringen bedriver. 

– Det är helt absurt att Sverige är en av de största biståndsgivarna till denna humanitära katastrof med ena handen, och med andra handen fortsätter att exportera krigsmateriel till de striderna parterna i Jemen, säger Walan.

Kryphålet i den svenska lagstiftningen

2003 antog riksdagen Sveriges politik för global utveckling (PGU) som säger att mänskliga rättigheter och demokratiska principer ska vara styrande för Sveriges utvecklingspolitik. Sedan 2018 har Sverige dessutom en skärpt exportkontroll som i korthet säger att export av krigsmateriel inte bör beviljas om det förekommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen hos mottagarlandet.

Inga nya exportaffärer har godkänts till Saudiarabien sedan 2013 eller till Förenade Arabemiraten sedan 2017. Men det nya regelverket gäller enbart för nya affärer och Sverige tillåter export av så kallade följdleveranser som baseras på gamla tillstånd. Följdleveranser innebär en komplettering till en tidigare genomförd export. I praktiken ser man emellertid att den möjliggör export till länder som utifrån det nya regelverket borde nekas tillstånd. Något Magnus Walan ställer sig kritiskt mot:

– I praktiken är det som att bevilja en gammal kund som köpte en volvo Amazon på 60-talet rätten att köpa den senaste Volvo SUV:en, och klassa det som en följdleverans.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som beviljar svensk vapenexport, underströk i sin kommentar på de nya riktlinjerna 2018 att stater som kränker mänskliga rättigheter troligen kommer vara mottagare av svensk krigsmateriel i form av följdleveranser i flera årtionden. 

Fortsatt vapenexport till krigförande diktaturer

Trots riktlinjer som borde förhindra export av krigsmateriel till länder i krig och konflikt säljer Sverige krigsmateriel till krigförande diktaturer. Det krigsmateriel som Sverige exporterade till Förenade Arabemiraten 2020 tillhör tio olika kategorier. Bland annat exporterades bomber, torpeder, raketer, slätborrade vapen och flygande stridsledningscentraler. Saudiarabien importerade under föregående år vapen i tre kategorier, bland annat slätborrade vapen. 

Svenska vapen används i Jemenkriget

I TV4-nyheternas granskning 2019 konstaterades det att svensktillverkat krigsmateriel kan kopplas till konflikten i Jemen. Bland annat användes det vid den blockad som förhindrade mat och förnödenheter från att nå civilbefolkningen. Saab, Sveriges största producent och exportör av krigsmateriel, har uttalat att de som leverantör har ”liten eller ingen insyn i vad länder använder produkterna till eftersom det är en del av ländernas försvarsstrategi”.

Målkonflikt

Civilsamhällets granskning av PGU konstaterade att det finns en målkonflikt mellan svensk politik och lagstiftning som gör att ord inte får praktisk betydelse när det gäller vapenexport. Frågan civilsamhället och Magnus Walan ställer sig är om Sverige kan vara en trovärdig röst för fred och demokrati, samtidigt som man bedriver vapenexport som ger främmande diktaturer medel att begå brott mot mänskliga rättigheter? Många röster i civilsamhället menar att det verkar inte så. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se