Diskussion viktigare än val i Etiopien

Abiy Ahmed, premiärminister i Etiopien, har tidigare prisats för sina demokratiska reformer. Vad händer egentligen i landet just nu, i spåren av coronapandemin och konflikter? Utvecklingsmagasinet har intervjuat juristen Yibe Assefa, som arbetar på NGO:n Peace and Development Center i Addis Abeba, Etiopien. 

 Nationellt val framflyttat

Den etiopiska regeringen meddelade under våren att parlamentsvalet skulle flyttas från maj till augusti 2020, på grund av risken för smittspridning av coronaviruset. Valet flyttades sedan ytterligare till maj 2021. Yibe Assefa menar att detta i början mottogs relativt positivt. Ovissheten och rädslan för viruset var stor och många ansåg det legitimt att skjuta fram valet.

Assefa berättar att det med tiden har höjts röster från oppositionen om att det senarelagda valet är ett sätt för Abiy Ahmeds regering att vinna tid och stärka sina positioner inför valet. Samtidigt tror han regeringen snarare förlorar på att flytta valet.

 – Genom att flytta valet igen har Abiy Ahmed förlorat stöd från tidigare allierade grupper och partier, inklusive hans egen folkgrupp Oromo. När hans mandatperiod tar slut utan att valet har hållits vill de inte längre erkänna honom som legitim ledare, och Abiy behöver stödet från de här grupperna, säger Yibe Assefa.

 Eskalerande konflikt med inbördeskrig 

När parlamentsvalet flyttades för andra gången svarade regionen Tigray med att hålla sitt regionalval ändå, som protest mot regeringen. Det trappade upp redan existerande spänningar mellan Tigrays styrande parti TPLF och den nationella regeringen. Detta har sedan eskalerat ytterligare, och ett inbördeskrig har blossat upp med svåra konsekvenser för tusentals människor.  

 Yibe Assefa tror att det finns så många källor till konflikt mellan TPLF och regeringen, att inbördeskriget förmodligen skulle startat oavsett om valet ägt rum eller inte. TPLF satt tidigare i regeringen, och Assefa menar att provokationen, att hålla ett eget val, är ett försök att ta tillbaka förlorad makt. Etiopien är en etnisk federalstat, ett system som infördes av TPLF. Enligt Assefa har det förstärkt konflikter mellan grupper i landet, något som innebär stora risker för befolkningen. 

 –  Den etniska uppdelningen var TPLF:s källa till makt när de satt i regeringen. De tjänade på att olika grupper hölls separerade. Genom att hålla valet stärker TPLF de etniska uppdelningarna, och då även sina egna positioner, säger Assefa.

 Att hålla ett eget regionalvalet, samtidigt som regeringen väljer att skjuta fram det nationella valet, kan också få TPLF att framstå som de främsta demokratiföreträdarna, enligt Yibe Assefa. På så sätt kan stödet för dem öka. Dock tror han inte att de vinner på det i längden.

 –  TPLF har små resurser, så även om det nationella valet skulle hållas skulle de antagligen inte ha chans till regeringsställning. De skulle fortsätta styra i Tigray, men det är ändå på nationell nivå som alla stora ekonomiska och politiska beslut tas, menar Assefa. 

Etnicitet en brännande fråga

Yibe Assefa återkommer flera gånger till hur uppdelningen i regioner baserat på etnicitet dominerar samhället med olika folkgrupper som också talar olika språk. Det skapar våldsamheter och påverkar tillgång till makt och resurser. Systemet är djupt rotat och svårt att avskaffa, tror Assefa. 

 Angående valet ser Assefa en risk att valet fortsätter skjutas fram på grund av inbördeskriget och pandemin. Tillsammans med de etniska konflikterna visar detta på ett stort behov av diskussion och reformering av statsskicket.

 –  Även om valet hålls kommer konflikterna mellan olika grupper fortsätta. Vad vi behöver är egentligen inte ett val, utan att vi fortsätter diskutera hur styret ska organiseras, menar Yibe Assefa.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se