Jag har varit politiskt aktiv en tid och tillhör ett parti som inte drar sig för att sätta företagarnas intressen i främsta rummet. Det finns en idé i en del kretsar jag rör mig inom, att företag och industrier är det som för samhället framåt och att det ska användas som ett argument för att företag ska få operera ostört. Personligen tror jag på företag, jag tror på den kultur som präglar entreprenörskap för jag tror att det skapar en vilja att driva samhället framåt. Däremot tror jag att det vore oansvarigt att blunda för den verklighet som många arbetare runt om i världen har.
Fair Wear Foundation har tagit fram statistik som visar att sömmerskor i Indien endast tjänar en enda krona för varje t-shirt som produceras och säljs i butik för cirka 100 kronor. Många stora företag som du och jag köper våra kläder och produkter från, har en stor del av sin produktion i exempelvis Indien och är ansvariga för vilken typ av miljö deras anställda arbetar i. Det är ett ansvar som många företag uppenbarligen misslyckats med. Faktum är att det är lätt att blunda för det här problemet. Jag gör det många gånger själv, men vi får inte glömma bort att det här handlar om utsatta människor som försöker leva på sitt arbete.
Varje gång du köper en vara från ett företag som kanske bara “råkade” bortse från det faktum att deras sömmerskor arbetar för näst intill slavlöner, är du med och bidrar till att det ska fortsätta så. Idag finns en kultur, speciellt bland många ungdomar, som handlar om att vilja göra skillnad. Vi har sett det med alla klimatdemonstrationer, “Black Lives Matter”-rörelsen, Fridays For Future och #metoo under de senaste åren. Missförstå mig rätt, det är av allra största vikt att unga vågar gå ut och säga ifrån, och säga stopp men det finns en risk att mycket ofta stannar vid just ordet stopp.
Stora delar av de nämnda kampanjerna bygger på idén om att en delning på Instagram, en text på Twitter eller ett inlägg på Facebook gör skillnad. Jag vill dock mena att det finns andra, mer konkreta sätt att göra skillnad för andra människor. Jag tror att det finns många ungdomar idag som ser orättvisor runt om i samhället och som har ett driv inom sig att göra skillnad men som kanske inte riktigt vet hur. Val av butik där du köper dina kläder är ett bra exempel på en liten handling som kan ha en betydande skillnad för andra.
Det finns även ett annat väldigt konkret sätt som ungdomar idag kan göra skillnad för andra människor kopplat till klädindustrin. Genom att sätta press på företagen som tillverkar produkterna vi köper i affären, kan varje individ oavsett ålder, kön eller pengar på kontot, med små medel göra stor skillnad för andra människor. Välj bort produkter från företag vars anställda jobbar under otrygga arbetsvillkor. Sätt press på bolag att faktiskt lägga pengar på en trygg och säker arbetsmiljö för sina anställda och försök att komma fram till om det är värt att köpa den där varan på rean när du vet att hon som sydde den tjänar under en procent av vad du betalar för den.
Det har säkert blivit tydligt att jag tror på varje individs möjlighet att göra skillnad för andra människor och det är viktigt att fler unga vågar ta den möjligheten. Projektet: “Vi handlar, vem betalar?” som drivs av organisationen Fair Action, handlar om just det. Jag vill få fler unga att förstå att alla kan göra skillnad globalt. Genom ta fram metoder och tillvägagångssätt för att granska och sätta press på företag att agera mer hållbart, kan vi genom projektet få fler unga att inse att det går att förändra.
Vi har alla en makt som vi utövar varje gång vi drar vårt kort i kassan på en affär, den makten kallas konsumentmakt. Det är makten att genom konsumtion visa företag att deras verksamhet och produkter är bra. Vi behöver använda samma makt för att visa företag att de behöver förändra och förbättra, för att kunna ha kvar sina kunder. Jag är otroligt glad över att vara en del av projektet och jag hoppas kunna få fler ungdomar att våga ta makten att förändra.
Om Fair Action och projektet “Vi handlar, vem betalar?”
Fair Action och Ung Media har dragit igång ett projekt där gymnasieelever ska lära sig att självständigt granska företag. Syftet är att vidga och fördjupa elevernas kunskap inom hållbarhetsfrågor så att de kan sätta press på företag att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö runt om i världen. Fair Action arbetar för att varje anställd runtom i världen ska få en lön som det går att leva på.
Läs mer här: http://ungmedia.se/projekt/vi-handlar-vem-betalar/
Detta är en gästkrönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en gästkrönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se