Foto: canva.com.

Intervju

“Unga ska ha möjlighet till en meningsfull framtid i Burkina Faso”

Unga som lever på landsbygden i Burkina Faso står inför en osäker framtid med många utmaningar. Klimatförändringarna hotar landets jordbruk samtidigt som nya normer och metoder driver samhällsutvecklingen framåt. “Hälften av de jag har intervjuat säger att regnsäsongen har ändrats under deras livstid”, säger Hanna Sinare, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

Burkina Faso är ett kustlöst land beläget vid Sahelregionen i Västafrika med en befolkning på 20 miljoner. Över 40 procent av dessa lever i absolut fattigdom, enligt Världsbanken. Landet har på senare år upplevt ökat våld från bland annat religiösa extremister, men har även enligt en undersökning av World Economic Forum en av världens mest välkomnande befolkningar.

Hanna Sinare har bedrivit fältstudier i Burkina Faso där hon har intervjuat ungdomar som lever på landsbygden om vilka möjligheter och svårigheter de ser i framtiden. Unga i Burkina Faso ses idag som en resurs som kan förnya jordbruket och ta över från den äldre generationen som brukat jorden under en lång tid, men de kan även ses som ett problem då arbetslösheten ökar och bidrar till landets instabilitet.

– Därför är det viktigt att intervjua ungdomar och prata om vad de själva vill, så att man kan få en mer nyanserad bild. I min forskning är jag intresserad av detta eftersom att jag vill att de unga ska ha möjlighet till en meningsfull framtid där de kan etablera sig och självständigt hitta en sysselsättning, säger Hanna Sinare.

Klimatförändringarna slår hårt

Sahelregionen i Burkina Faso är en av de regioner som förväntas att drabbas värst av klimatförändringarna. Temperaturerna kan komma att stiga mellan tre till fem grader till år 2050. Den stigande värmen gör det svårt att jobba och koncentrera sig i skolan under de varmaste månaderna. Temperaturen kommer även att överstiga det som är optimalt för flera grödor, vilket kommer att leda till sämre skördar nu och framöver.

– Även regnmönstret kommer att förändras. Regnperioden kan bli kortare och mer oregelbunden, vilket kommer göra det svårare att odla. Hälften av de jag har intervjuat säger att regnsäsongen har förändrats under deras livstid, alltså på 15 till 24 år, vilket överensstämmer med forskning från regndata för Sahelområdet generellt, säger Sinare.

Regnet som påverkar skördarna gör det också svårt att planera familjers ekonomi vilket leder till en extra utsatthet. Det är nu allt vanligare att fler unga lockas till boskapsuppfödning och småskaliga gruvor i landet, men helst vill de unga som Sinare intervjuat gå i skolan och arbeta som lärare, läkare och domare. 

Foto: PGskot från Wikimedia Commons
Kvinnors roll i samhället

Det finns även skillnader i vilka möjligheter unga män och unga kvinnor har. Kvinnor förväntas arbeta mer i hemmet och har generellt sätt mindre tid att lägga på egna projekt. Traditionen är även att kvinnor som gifter sig flyttar till sina mäns byar och ogifta kvinnor kan därför vara osäkra på var de kommer att befinna sig i framtiden och mindre benägna att starta egen verksamhet där de är. Det har skett en viss förändring i dessa attityder, även om den kanske inte har slagit igenom på landsbygden än.

– När jag intervjuat föräldrar säger de att de uppfostrar söner och döttrar lika och att de ser utbildning som något viktigt både för män och kvinnor. Men det kan bero lite på att det var jag som ställde frågorna. När några lokala forskningsassistenter gjorde intervjuer, var det vissa föräldrar som sa att de uppfostrade sina barn olika, säger Sinare.

Hållbarhet och miljön 

Förutom jämställdhet är hållbarhet en viktig del av utvecklingen i jordbruket. Många unga som Sinare har mött är medvetna om hur användandet av miljöfarliga ämnen: pesticider och mineralgödsel, påverkar dem och jorden. Men det finns inga proteströrelser som Fridays for Future i Burkina Faso som agerar för en bättre klimatpolitik. Protester är något man hade kunnat tänka sig se i landet som påverkas så mycket av klimatförändringarna. Men av de ungdomar som Sinare har intervjuat, är det väldigt få som har tillgång till internet. Då blir det väldigt svårt att ta del av rörelser som sker runt om i världen. Vad behövs då för att bönderna ska välja det hållbara jordbruket?

– För att bönder ska vilja tillämpa ett mer hållbart jordbruk måste det gå att leva på sitt arbete, inte bara så att de kan äta sig mätta utan även så att de kan täcka skolavgifter och ta hand om sjuka i familjen, säger Sinare. 

Organiskt gödslingsmedel behöver bli mer tillgängligt så att det kan möta böndernas efterfrågan. Bönderna skulle även gynnas av att själva förädla produkterna och sälja dem till ett högre pris. Med överskottet skulle de kunna tänka på att förändra och förbättra istället för att bara hålla sig flytande över ytan. 

– Många bönder odlar idag olika grödor och det finns redan mycket kunskap, men det som behövs är utbildningar som kopplar levd kunskap med kunskap om system. För att bedriva effektiv forskning i området måste vi ta oss an de frågor som är viktiga för människor lokalt och förstå hur deras situation ser ut, avslutar Sinare.

Dela det här: