Efter USA:s statsbesök i Taiwan i augusti har spänningar mellan Taiwan, Kina och USA ökat kraftigt. Många experter befarar en kinesisk invasion av Taiwan. Ämnet har på sistone nämnts frekvent i media, men konflikten kan vara svår att begripa. Utvecklingsmagasinet förklarar den historiska bakgrunden till konflikten och USA:s inblandning i den.
I augusti 2022 besökte Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, Taiwan. Som den högst uppsatta politiker att besöka landet på 25 år var detta en symbolisk handling med syfte att demonstrera det amerikanska stödet till ön. Men handlingen upprörde Kina som fördömde besöket och svarade med sanktioner mot USA samt enorma militärövningar i vattnet runt Taiwan. Och för att förstå Kinas reaktion behöver man också förstå den komplexa konflikten mellan Kina och Taiwan som sträcker sig många decennier tillbaka.
Taiwan, officiellt Republiken Kina, har en historia av både europeisk kolonialism såväl som kinesiskt och japanskt styre. År 1945 tog Republiken Kina över kontrollen över ön från Japan, medan det pågick ett inbördeskrig på det kinesiska fastlandet. Republiken Kinas styrande parti Kuomintang utmanades av Kinas Kommunistiska Parti (KKP), som år 1949 tog kontroll och bildade Folkrepubliken Kina. Kuomintang evakuerade då till Taiwan för att etablera ett styre där. Därför är Taiwans officiella namn Republiken Kina, trots att de inte anser sig vara del av det land vi vanligtvis benämner som Kina. Både Republiken Kina i Taiwan och Folkrepubliken Kina på fastlandet fortsatte att göra anspråk på Kinas fullständiga territorium. År 1971 valde FN att erkänna Folkrepubliken Kina, lett av KKP, som det officiella Kina.
Spänningar mellan de två parterna har fortlöpt, och under 2000-talet har Taiwan blivit alltmer Kinakritiskt. En egen taiwanesisk identitet har nämligen växt fram. Landet har egna institutioner, kultur och demokratiskt valda ledare, och en överväldigande majoritet motsätter sig återförenande med Kina. Dock erkänner endast femton länder i världen Taiwan som en självständig stat. Sverige är inte ett av dem. Anledningen är att man inte vill reta upp Kina som hotar att bryta diplomatiska relationer med de länder som erkänner Taiwan, enligt SVT:s tidigare Asienkorrespondent Niklas Sjögren.
Taiwans president Tsai Ing-wen är öppet Kinakritisk och vill minska öns beroende av Kina. Kina ser i sin tur ön som en utbrytarprovins, och Kinas president Xi Jinping har uttryckt att ett återförenande med Taiwan “måste fullföljas”. Att återta kontroll över ön hade varit ett viktigt sätt för president Xi Jinping att bevisa att Kina är en politisk, ekonomisk och militär stormakt.
Maktspel mellan USA och Kina
Generellt har USA lyckats hålla sin ställning i frågan något tvetydig. Under kalla kriget var det kommunistiska Kina en ideologisk motståndare, särskilt på grund av deras nära band till Sovjetunionen. USA och Taiwan stod då automatiskt på samma sida. Under senare decennier har USA dock velat vara på god fot med Kina och har därför skrivit på avtal om att inte ha officiella förbindelser med Taiwan. Å ena sidan erkänner USA Folkrepubliken Kina som det enda Kina, men å andra sidan vill de inte se Kina få ytterligare makt genom att återta kontroll över Taiwan. I maktspelet mellan USA och Kina har Taiwan därför blivit en strategiskt viktig pjäs.
I dagsläget är spänningarna högre än de varit på decennier. Kina har upprepat hotat om att de med militära medel kan komma att återta Taiwan. Om USA i sådant fall beslutar att militärt stötta Taiwan, som president Joe Biden har sagt att de ska, hade detta de facto inneburit krig mellan världens två stormakter. Demokraternas toppnamn i senatens utrikespolitiska utskott, Bob Menendez, säger att USA ”inte strävar efter krig eller ökade spänningar till Peking”, men behöver vara ”klarsynt”. Det skriver Svenska Dagbladet.