Det finns stor risk att länder utnyttjar coronapandemin för att utöva politisk kontroll över medborgare. Det enligt Olof Palmes Internationella Centers nya rapport.
Auktoritära tendenser har synts runt om i världen de senaste åren. Under corona-pandemin har fenomenet dessutom växt. Mot bakgrund av utvecklingen har Olof Palmes Internationella Center publicerat rapporten: “Varning! Frihet i fara”.
Anna Sundström, Generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center, menar att utvecklingen mot en mer auktoritär politik inte är ny.
– I mer än ett decennium har demokratin i världen haft en negativ utveckling. Idag bor fler människor i ett land som utvecklas i auktoritär riktning, än i länder där den demokratiska utvecklingen går i positiv riktning. Förklaringarna är många och i vår rapport Frihet i Fara, försöker vi få en överblick, säger hon.
När det gäller de långsiktiga demokratitrenderna är alla analyser inte fullt så nattsvarta. Exempelvis visar International IDEA:s globala demokratiindex en positiv global demokratiutveckling fram till åren 2012-2013. Och även efter det, så finns det enligt indexet länder där det görs demokratiska framsteg. Däremot finns stor enighet om att trenden just nu är negativ och pandemin tycks förstärka mönstret. Anna Sundström påtalar också att många stater utnyttjar pandemin för att stärka den politiska kontrollen över medborgarna.
– Pandemin innebär självklart att länder måste införa restriktioner för att hindra smittan. Att det behövs restriktioner är det ingen som ifrågasätter. Men det som vi försöker uppmärksamma är att vissa stater passar på att genomföra restriktioner och inskränkningar som inte syftar till att minska smittan utan har som mål att stärka den politiska kontrollen över medborgarna, säger hon.
Yttrandefriheten och pressfriheten hotas
Anna Sundström anser att yttrandefrihet och pressfrihet är de mest alarmerande demokratiska utmaningarna under den pågående hälsokrisen.
– Exempelvis har det i Japan, Thailand och Kambodja införts undantagslagar som begränsar pressfriheten. I Rumänien har en ny lag stiftats som gör att myndigheter kan censurera webbsidor och i Serbien hörs röster om att låta staten få monopol på att informera om covid-19.
Den stora frågan är vad som händer den dag då hotet från coronaviruset är över. Stater kan då lockas att behålla de restriktioner som infördes för att bekämpa smittan. Sådana beslut kan leda till stora demokratiska problem och det är därför viktigt att följa utvecklingen noggrant.
Svårt att se mönster länder emellan
Orsakerna till att vissa länder utvecklas i auktoritär riktning är olika. Det finns dock återkommande förklaringar. En förklaring är att många människor uppfattar det som att demokratisering och globalisering är två sammanlänkade processer som bidragit till att arbetstillfällen försvunnit och att ojämlikheten ökat. Trots att globaliseringen bidragit till att lyfta miljontals människor ur fattigdom, upplever därför många att de drabbats negativt av globaliseringen, vilket blivit en grogrund för konservativa och nationalistiska strömningar som ibland tar auktoritära uttryck.
– I takt med att globala institutioner och regelverk får ökad betydelse är det också avgörande att demokratin sprider sig till den globala nivån. Annars kommer människor att misstro globaliseringen och förorda nationalistiska lösningar, säger Anna Sundström.
Motkrafter behöver stärkas
De auktoritära tendenserna i världen idag förstärker varandra. När länder tar steg mot en mer auktoritär politik ökar legitimiteten för andra länder att följa efter. Anna Sundström menar att motkrafterna behöver stärkas.
– Progressiva rörelser såsom ungdomsorganisationer, kvinnoorganisationer och fackföreningar som kämpar för demokratiska fri- och rättigheter, behöver bli starkare. Demokrati behöver byggas underifrån – genom att stärka en demokratisk kultur – genom bland annat civilsamhällesorganisationer.
Demokratin behöver även stärkas på global nivå. Genom samarbete kan vi möta de utmaningar vi står inför. Men utvecklingen är inte bara ett demokratiskt problem, utan hotar vår överlevnad. Att minska den globala uppvärmningen blir exempelvis svårt med auktoritära ledare som vill ta sig ur internationellt samarbete, stänga gränser och sätta den egna nationens intressen först.
Sveriges roll i att utmana utvecklingen
Anna Sundström menar att det inte nog går att betona vikten av att stå upp mot den här typen av auktoritära ledare. Hon anser att det är viktigt att försvara rättsstatens principer och demokratiska fri- och rättigheter, och detta bör göras med andra progressiva, liberala länder. Hon menar därför att det är oerhört viktigt att bygga allianser med likasinnade stater, men också mellan civilsamhällesorganisationer på nationell och internationell nivå. Därtill ser hon hoppingivande tendenser i de länder där demokratin hotas:
– Vi ska också komma ihåg att 2019 kallats ”gatuprotesternas år”. I land efter land protesterade människor mot sociala orättvisor, bristande demokrati och maktfullkomliga politiska ledare. Protesterna visar viljan till förändring. Det ger hopp!
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se