Den 17 till 18 februari 2022 möttes regeringschefer från EU och Afrikanska unionen i Bryssel. Trots uttalanden om att mötet representerade starten på ett jämlikt partnerskap mellan Afrika och EU, anser flera afrikanska ledare att de höga ambitionerna förblev tomma ord och inte återspeglas i verkligheten.
Toppmötet i februari var från början tänkt att hållas under 2020, men fick på grund av covid-19 skjutas upp. När regeringscheferna till slut kunde samlas var målsättningarna skyhöga och agendan fullspäckad. En mängd högprofilerade frågor såsom tillgången till covidvaccin, hållbara investeringar, migration samt fred och säkerhet skulle avklaras inom loppet av två dagar. EU har bland annat en förhoppning om att vara både investerare och handelspartner för AU:s medlemsländer.
– När Afrika sätter kurs mot framtiden vill EU vara partnern som hjälper dem dit, uttryckte EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen under mötet.
För att uppnå detta mål presenterades bland annat ett investeringspaket för hållbar utveckling om 150 miljarder euro, vilket Utvecklingsmagasinet tidigare har rapporterat om. Regeringscheferna beslutade också att EU ska distribuera 450 miljoner vaccindoser till Afrika. AU:s ordförande och tillika Senegals president Macky Sall uttryckte liksom von Der Leyen ambitioner om ett utökat och fördjupat samarbete.
– Detta är en nystart i vårt partnerskap, fastslog Sall på en presskonferens under sammankomsten.
Mötet har också genererat stort intresse från civilsamhället. Organisationen ONE, som består av unga aktivister som jobbar för fattigdomsbekämpning, samlade inför mötet i Bryssel in över 20 000 namnunderskrifter för att att pressa världsledarna att implementera konkreta åtgärder mot ojämlikhet och coronapandemin.
Få konkreta åtgärder
Under de två dagarna i Bryssel omnämns Afrika som Europas “systerkontinent” och samarbetet som ett “partnerskap mellan jämlikar”. Trots detta rapporterar African Business att mötet ledde till besvikelse hos bland andra Sydafrikas president Cyril Ramaphosa, på grund av EU:s vägran att släppa patenten för covidvaccin. AU:s ordförande Macky Salls krav om att få nyttja fossil energi för att stärka Afrikas ekonomiska tillväxt har också förblivit obesvarade. Även om tidigare nämnda investeringar från EU är välkomna, är de enligt Sall inte tillräckliga.
– Vi behöver pengar. Vi behöver verkliga resurser för att finansiera energiomställning, utbildning, infrastruktur och skapa möjligheter för våra unga, uttryckte Sall.
Migrationspolitiken var ett annat ämne som diskuterades under toppmötet. Shala Islam från Centre for Global Development menar att EU spenderar miljarder på att förstärka sin yttre gräns och förhindra illegal migration, samtidigt som de erbjuder få alternativ för legal migration för afrikanska länders medborgare. Under sammankomsten i Bryssel presenterades ännu fler åtgärder för att minska invandringen till EU från Afrika och i stället stimulera återvandring.
Många av toppmötets deltagare menar att relationen mellan EU och AU alltför länge präglats av postkoloniala maktstrukturer, rapporterar Al Jazeera. EU:s position som biståndsgivare och AU:s som mottagare har skapat en maktobalans, vilket AU:s ledare hoppas åtgärda inom en snar framtid. EU:s försök att adressera maktobalansen har enligt African Business inte imponerat på AU:s regeringschefer.
Vid sammankomstens avslut publicerades ett gemensamt dokument där regeringscheferna betonar vikten av ett jämlikt samarbete, långtgående investeringar och en gemensam agenda för fred och säkerhet. Hur partnerskapet kommer se ut framöver återstår att se, men flera ledare verkar vara eniga om att de reste hem från Bryssel med mindre än vad man hoppats på.