Människorättsinstitutioner har som uppdrag att se till att stater följer nationella och internationella människorättskonventioner. Dock tillhör Sverige de länder som saknar en sådan institution, vilket har lett till kritik från FN. Instiftandet av en svensk människorättsinstitution skulle inte endast tjäna ett inrikespolitiskt syfte, utan även bidra till att öka svensk trovärdighet i internationella människorättsfrågor, skriver Hans Fridlund, UPR Info.
I oktober 2016 överlämnades en skrivelse till riksdagen i vilken regeringen utformar sin strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter. Den slår fast att ”…efterlevnaden av Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter inte kan tas för given, vare sig på kort eller lång sikt.” Rapporten påtalar att vikten av att Sverige samlar det nationella kunnandet på området för att stärka främjandet av de mänskliga rättigheterna. Ett stort ansvar i samordningen av arbetet ges den nationella institution för mänskliga rättigheter som regeringen vill inrätta.
En av huvuduppgifterna för en människorättsinstitution är att tolka statens ansvar gentemot nationella och internationella människorättskonventioner samt att bidra till att de efterlevs. Då regeringen bär det yttersta ansvaret för att Sverige uppfyller de konventioner som staten undertecknat är institutionens oberoende ställning direkt avgörande för att den på ett tillförlitligt och självständigt vis ska kunna utföra sitt arbete. En nationell institution kan även få ansvaret att pröva individers klagomål om människorättsbrott i Sverige. Det är därför angeläget att institutionen instiftas i kraft av en ny myndighet.
Ökar Sveriges internationella trovärdighet
Vid sidan av de många inrikespolitiska fördelarna som etableringen av en insitution medför kommer den även stärka Sveriges röst i världen. Faktum är att avsaknaden av en oberoende människorättsinstitution i Sverige resulterat i återkommande och befogad kritik från FN. Genom FN:s Universal Periodic Review har 25 länder rekommenderat Sverige att instifta en institution. När Sverige granskades för andra gången 2015 accepterade Sverige samtliga av dessa rekommendationer. Vidare har de kommittéer som granskar efterlevnaden av FNs människorättskonventioner uppmanat Sverige att upprätta en institution samt att tilldela den tillräckligt med resurser för att utföra sitt arbete. Det är därför viktigt att Sverige genast etablerar den för att förhindra att Sveriges position som ett inflytelserikt land i frågor om mänskliga rättigheter försvagas i FN. Med en institution kan Sverige dessutom med bibehållen trovärdighet hjälpa Mauritanien, Somalia, Swaziland och andra stater vilka Sverige rekommenderat att etablera människorättsinstitutioner. Det möjliggör stärkt demokratiutbyte och utvecklingsarbete med andra länder, framförallt i människorättsfrämjande insatser. Exempelvis uppmanar Agenda 2030 under delmål 16 att länder bygger upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer samt att nationella institutioner stärker sitt internationella samarbete med utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet.
Lärdomar kan dras från dansk erfarenhet
Genom sitt mångåriga utbyte med institutioner i Afrika, Asien och Latinamerika har den danska människorättsinstitutionen förstärkt Danmarks internationella anseende i frågor om mänskliga rättigheter. Den danska institutionen har i samarbete med justititeministeriet i Tanzania stöttat Tanzania i etableringen av en fristående människorättsinstitution, assisterat institutionen i Uganda att utveckla en manual för att utbilda polisen i rättigheter samt bistått människorättsministeriet i Yemen med juridisk support i utvecklingen av en lag som ska etablera en institution. Den danska modellen bör således fungera som en inspirationskälla när Sverige nu tar sina första stapplande steg mot en egen institution.
En svensk institution kommer dessutom ha möjlighet att aktivit delta i det globala nätverket Global Alliance of National Human Rights Institutions. Den plattformen erbjuder ett unikt tillfälle för nätverkande med andra institutioner, samt en platform för utökat samarbete med strategiskt viktiga länder. En oberoende människorättsinstitution skulle således ha en mycket positiv effekt på Sveriges anseende i FN samt stärka landets utrikespolitiska inflytande. När konstitutionsutskottet sammanträdde i juni presenterades strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter och arbetet med att starta en oberoende människorättsinstitution måste nu prioriteras.
Hans Fridlund
UPR Info är en fristående non-profit civilsamhällesorganisation med huvudkontor i Genève och regionalkontor i Nairobi. De arbetar med regeringar, civilsamhällesorganisationer samt nationella människorättsinstitut för att effektivisera deras medverkan i FN:s Universal Periodic Review (UPR). UPR Info erbjuder kapacitetsuppbyggnad för att stärka nationell samverkan i implementeringen av de rekommendationer som varje stat mottar i UPR:en.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se