Våtmarkerna är även en del av de berömda mesopotamiska våtmarkerna som delas av båda Irak och Iran. Fiske och jordbruk är en viktig del av den lokala försörjningen. Bild: Ahmed Abdul Amiralem/Wikimedia Commons
Av: Meklit Teklu
De historiska Hawizeh–våtmarkerna i södra Irak har börjat återhämta sig efter år av rekordlåga vattennivåer. Det viktiga ekosystemet har länge hotats av klimatförändringar, torka och ökenspridning, vilket har gjort området till ett av världens mest sårbara. Men våtmarkernas framtid är fortsatt oviss i det klimatsårbara Irak.
10 juni, 2026, Nyhet
Av: Niusha Khanmohammadi
När det globala biståndet minskar pratar politikerna om prioriteringar. Men om vi på allvar ska stötta demokrati- och människorättskämpar då får vi inte glömma bort kulturutövarna.
– Att fortsätta arbeta för konstnärlig frihet är inte ett särintresse, utan en investering i långsiktigt hållbara och öppna samhällen, skriver konstären och mångåriga biståndsarbetaren Niusha Khanmohammadi.
9 juni, 2026, Debatt
På Fuerteventura trängs lokalbor med personer som anlänt via flygplan och cayucos – enkla träbåtar som migranter Afrikas västkust. Javier och Juan bor och arbetar på ön.
Bilder: Javier, Felicia Broddén/Utvecklingsmagasinet, tilialucida/Canva
Av: Felicia Broddén
Kanarieöarna är känt för sin roll som en av EU:s främsta migrationsportar för personer som tagit rutten via Västafrika. Medierapporteringen domineras av bilder på räddningsinsatser och anländande båtar, men räddningspersonal och lokalbor vittnar om en bredare berättelse.
27 april, 2026, FUF-korrespondenterna, Intervju
Att utbilda migranter i digiala färdigheter är inte vara en fråga om integration, skriver Felix Engdahl. Bild: MarioGuti/ Getty Images via Canva
Av: Felix Engdahl
I sitt arbete med flyktingar i Bulgarien möter Felix Engdal dagligen människor som saknar grundläggande digitala färdigheter och han menar att varken EU eller Nato tar problemet på allvar. Det är inte bara en integrationsfråga, utan en säkerhetspolitisk utmaning som Europa inte har råd att ignorera, menar han.
23 april, 2026, Debatt
Människorättsorganisationen IRC varnar att återvändandehubbar riskerar att bli "de facto fängelser" utan rättsliga skydd. Bild: Joshua Brown/Pexels
Av: Milla Beslic Löfdahl
Nu har slutförhandlingarna om EU:s nya migrationspakt inletts. Om förslaget om “återvändandehubbar” blir verklighet kan migranter frihetsberövas och skickas till migrationscenter i länder utanför EU i väntan på deportation. Kritiker varnar för att rättssäkerhet och mänskliga rättigheter riskerar att åsidosättas.
16 april, 2026, Nyhet, Sverige 2026
När Bernadette Castel-Hollingsworth, UNHCR:s representant i Ukraina besökte Stockholm i mars och träffade hon FUF-redaktionen och berättade om de växande humanitära behoven i Ukraina. Bilder: Mehreen Hayat/Utvecklingsmagasinet och Нікіта Лізейкін Pexels/Canva
Av: Meklit Teklu och Signe M. Andersson
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inne på sitt femte år. Efter ett 2025 präglat av intensifierade attacker och en hård vinter står landet nu också inför minskat internationellt bistånd. Samtidigtgenom en allt mer bristande respekt för folkrätten, berättar UNHCR:s representant i Ukraina, Bernadette Castel-Hollingsworth, för Utvecklingsmagasinet.
16 april, 2026, Intervju
In Niassa, Cabo Delgado, and Nampula, the lives of over 55,000 people were directly improved by a Swedish funded agricultural program, writes Diamantino Nhampossa. Image: Kajsa Johansson/We Effect
Av: Diamantino Nhampossa
Fifty years of partnership. Eight months' notice. In December 2025, the Swedish government announced the end of its bilateral development cooperation with Mozambique – a decision that has shocked both partners and population alike at a time of fragile political and humanitarian conditions, writes Diamantino Nhampossa, Country Office Manager for We Effect Mozambique.
13 april, 2026, Gästkrönika
Det finns en oro för att de som nu tvingas fly södra Libanon inte ska tillåtas återvända. Efter att en vapenvila slöts mellan Israel och Libanon i november 2024 publicerade Avichay Adraee, talesperson för Israels försvarsmakt, en karta med en buffetzon till vilken libanesiska civila förbjöds att återvända. Bild: Avichay Adraee/X
Av: Nora Sargin
Över 1,2 miljoner människor har tvingats fly sina hem i Libanon efter israeliska attacker och omfattandeevakueringsorder. Detta kombinerat med långtgående förstörelse av civil infrastruktur varnar människorättsinstitutioner riskerar att bryta mot internationell humanitär rätt.
9 april, 2026, Nyhet
Efter Israels offensiv i Libanon är över en miljon människor på flykt. Bild: Waseem Istanbuli/Pexels
Av: Filippa Abrahamsson
M Samtidigt har många av dem svårt att lämna landet.
30 mars, 2026, Nyhet
