Av: Göran Hydén
I jakten på mätbara resultat betraktas mottagarländerna som gigantiska labaratorier. Utvärderingar som beställs av biståndsbyråkraterna är till liten nytta. Det behövs ett mer holistiskt perspektiv,
men varken UD eller Sida har kapaciteten för detta. En rådgivande komitté av forskare är en väg framåt, skriver Göran Hydén, professor emeritus och biståndsforskare.
21 februari, 2012, Debatt
Av: Göran Hydén
Om uttalandet från högnivåmötet i Busan infrias i praktiken kommer multilaterala givare få större inflytande över biståndet och politisk maktutövning snarare än sakkunnighet kommer att avgöra vilka resultat som uppnås. Ett mer politiserat bistånd på bekostnad av tekniskt kunnande reser frågor om Sidas framtid. Det skriver Göran Hydén, forskare och konsult.
22 december, 2011, Debatt
Av: Lars‐Erik Birgegård
Biståndet till europeiska länder syftar inte till fattigdomsbekämpning och borde därför läggas ner. Det skriver Lars-Erik Birgegård, konsult med lång erfarenhet av bistånd.
13 december, 2011, Debatt
Av: Olof Hesselmark
Med sin satsning på subventioner, konstgödsel och utsäde till fattiga bönder har Malawi visat att hunger och fattigdom kan bekämpas effektivt om bara viljan finns. Västvärldens uppfattning att subventioner stör marknaden och att konstgödsel leder till övergödning stämmer inte i Afrika eftersom den ökade produktionen går till självhushåll och att konstgödslet inte måste koncentreras lika mycket som i Europa. Det menar Olof Hesselmark, pensionerad ekonom och datavetare.
6 december, 2011, Debatt
Av: Lisa Román
REPLIK Joakim Stymne tecknar en väl positiv bild av regeringens reformer av biståndet och Fredrik Segerfeldt tolkar biståndsforskningen alltför ideologiskt. Sida har varit underutvecklat när det gäller uppföljning och analys av resultat samtidigt som biståndsminister Gunilla Carlssons misstro mot biståndets genomförare har försvårat konstruktiva förbättringar. Det som saknas är en förvaltningskultur som systematiskt tar vara på kunskap. Det menar Lisa Román, fristående skribent och tidigare chef för Sidas enhet för utvecklingsanalys.
17 oktober, 2011, Debatt
Av: Joakim Stymne
På några få år har biståndsminister Gunilla Carlsson (M) framgångsrikt utmanat dominerande särintressen i biståndsdebatten och drivit igenom de största biståndspolitiska reformerna någonsin. Vad gjorde detta möjligt och vad har det resulterat i? Joakim Stymne, tidigare Statsekreterare för internationellt utvecklingssamarbete, menar att betydande förbättringar gjorts men att vi inte kan förvänta oss att bistånd ska skapa tillväxt.
10 oktober, 2011, Debatt
Av: Olof Hesselmark
De flesta anser väl att biståndsverksamhet ska bedrivas på ett effektivt sätt, så att så mycket som möjligt av resurserna ska nå fram till mottagarna. När det gäller EUs hantering av konsult- tjänster är det långt kvar till detta önskemål. Detta anser debattören Olof Hesselmark som här berättar om sina erfarenheter som konsult inom biståndsbranschen.
28 september, 2011, Debatt
Av: Bertil Odén
I sommar har det varit debatt kring att avskrivningar av förfallna men inte betalda lån till Demokratiska Republi- ken Kongo och Togo minskar biståndsbudgeten med motsvarande belopp, i detta fall drygt en miljard kronor. Hur gick då denna bantning av biståndsbudgeten egentligen till? Bertil Odén lämnar här sin bild av den stegvisa omvandlingen.
24 augusti, 2011, Debatt
Av: Göran Holmqvist
Göran Holmqvist, moderator för ett seminarium som ställde frågan i rubriken, summerar seminariet och delar sina personliga reflektioner om det som debatterades.
17 maj, 2011, Debatt
Av: Johan Åkerblom
Sida har fått regeringens uppdrag att föreslå en koncentration av det svenska bilaterala biståndet. Men när Sida återigen ska ”koncentrera” sig borde man börja med att ställa frågorna: Varför ska vi överhuvudtaget ha ett bilateralt bistånd? Varför skickar vi inte pengarna genom EU eller Världsbanken, när merparten av pengarna ändå ska läggas i en gemensam givarpott? Vilken är egentligen det bilaterala biståndets raison d ́être?
26 april, 2011, Debatt