Vecka 14: Debattörer kritiska mot att bistånd ska användas till flyktingmottagande

Ledarsidorna fortsätter att till stor del domineras av politiska konsekvenser sprungna ur Rysslands krig mot Ukraina. Men nu börjar även röster höjas kring det svenska biståndet och behovet av att också ha fokus på andra humanitära frågor.

Efter rapporterna om massmord i den ukrainska staden Butja menar Expressens ledarredaktion att Sverige måste utöka sitt vapenstöd till Ukraina för att stoppa Rysslands invasion. SSU:s ledamöter med ansvar för klimatfrågor föreslår i stället att subventionera icke-fossila drivmedel. Detta för att subventionering av fossila bränslen skulle kunna generera större inkomster för Ryssland. Sverige behöver se till att subventioneringar inte leder till ökade ekonomiska möjligheter för Putin att fortsätta kriget i Ukraina, menar de.

Samtidigt som Sveriges påverkan på Rysslands ekonomiska förmåga att bedriva krig mot Ukraina har debatterats på ledarsidorna lyfter Aftonbladets skribent Zina Al-Dewany ett annat perspektiv. Hon skriver att Sverige har bidragit till rysk militärförmåga genom export från svenska industrier till Rysslands kärnvapenprogram. Hon nämner också hur Sverige årligen ger Jemen 433 miljoner kronor i bistånd, samtidigt som vi exporterar vapen till ett värde av 13 miljarder kronor till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som utför bombningar i Jemen.

Omfördelning av svenskt bistånd och bortglömda konflikter

Flera svenska biståndsorganisationer upprörs över att regeringen har beslutat att pengar från biståndsbudgeten ska gå till Sveriges flyktingmottagande. Även Anders Pedersen, chef för Svenska röda korsets internationella avdelning, menar att det svenska biståndet måste gå till att säkerställa alla internationella kriser – som den ökade svälten i Jemen eller konflikten i Tigray. Det svenska biståndet behövs för att minska möjliga säkerhetspolitiska konsekvenser i kriser som dessa.

Amineh Kakabaveh, oberoende socialistisk riksdagsledamot, kritiserar riksdagen och regeringens tystnad kring flickor och kvinnors fortsatta försämrade livssituation under talibanernas styre i Afghanistan.

– Det sägs ofta att svenska medier inte orkar med mer än en konflikt i taget. Men för riksdag och regering måste andra regler gälla, skriver hon i Dagens ETC.

Även författaren Folke Schimanski skriver att han saknar en mer global syn på pågående konflikter just nu. Han observerar att medierapporteringen är allt mer centrerad kring Europa.

– Ukrainska flyktingar hjälps av det europeiska massflyktsdirektivet. Men har inte också syriska barn och kvinnor blivit föremål för bombattacker, har inte Mariupol föregåtts av Aleppo?, skriver han i Dagens ETC.