Den 2 och 3 juni hålls FN:s klimatmöte +50 på Älvsjömässan i Stockholm, där Sverige tillsammans med Kenya står som värdar. Den stundande klimatkrisen kräver ett omställningsarbete som gör verklighet av Agenda 2030 och Ukrainakriget kan få betydelse för det framtida klimatarbetet.
Det har nu gått 50 år sedan FN:s första klimatkonferens, Stockholmskonferensen, som hölls år 1972. Utöver att fira 50-årsjubileet syftar konferensen Stockholm+50 till att påskynda klimatomställningen likväl som att bidra till utvecklingen av hållbara arbetstillfällen och “en miljö i balans för alla”. Denna ambition har fångats i temat för toppmötet – “årtiondet för agerande” – och förhoppningen är att länderna enas om olika praktiska lösningar som bidrar till ett förverkligande av Agenda 2030 och Parisavtalet, rapporterar tidningen OmVärlden.
Vid sidan av klimatkrisen är det pågående kriget i Ukraina alltjämt närvarande, där den ryska gasen och olja till stor del har finansierat det ryska anfallet. Till följd av anfallskriget har energisäkerhet blivit en allt viktigare fråga för världens länder, där en klimatomställning är en möjlig väg ut ur beroendet av fossila bränslen från bland annat Ryssland. Enligt Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet, går det att se ett samband mellan kriget i Ukraina och klimatomställningen.
– Stora samhällsomställningar har ofta följts på disruptiva händelser, säger Björn-Ola Linnér i en intervju med OmVärlden.
Vidare menar Björn-Ola Linnér att klimatfrågan kan bli en sorts frizon, där länder kan nå ett samförstånd. Samtidigt understryker han att kriget har påverkat de internationella relationerna negativt.
– Kriget har raserat internationellt förtroende mellan länder och det tror jag riskerar att påverka fortsatta klimatförhandlingar, säger Björn-Ola Linnér till OmVärlden.
Forskningschefen: ”Vi behöver akut handling”
FN:s klimatpanel IPCC publicerade den 28 februari i år rapporten: ”Klimat i förändring 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet”. Begreppet action gap är återkommande i rapporten och hänvisar till den bristande handlingskraften i klimatomställningen.
– När vi tittar på olika rapporter från bland annat FN:s klimatpanel, ser vi att vi påverkar planeten utan motstycke, vi behöver akut transformativ handling. Det är tydligt när vi ser på forskningen att vi behöver titta på våra ekonomiska system, säger Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute (SEI), till SvD Näringsliv.