Sverige måste sluta klappa sig själv på axeln och bli mer självkritiskt. Det är dags att se de problem som svensk vapenexport skapar, inte minst för kvinnor runtom i världen. Gör den feministiska utrikespolitiken till verklighet och avskaffa svensk vapenexport, skriver Gabriella Irsten, expert på nedrustnings- och säkerhetsfrågor.
”Grejen med Sverige är att vi i Sverige älskar att hylla oss själva. Vi älskar att ge varandra en klapp på axeln och säga gud va vi är bra…”. Detta var programledaren Gina Dirawis klockrena analys om den svenska självbilden under ”Hela Sverige Skramlar” tidigare i höstas. Hon använde detta som ett exempel för att förklara hur Sverige har hanterat (eller inte hanterat) den nuvarande flyktingsituationen.
Jag kan inte mer än hålla med, samt tillägga att vi också är väldigt bra på att jämföra oss med andra länder för att riktigt övertala oss själva om hur bra vi är.
Nyligen har vi till exempel kunnat se reportage på flera nyhetskanaler som jämför hur många flyktingar Sverige har ”välkomnat” i jämförelse med andra länder i Europa. Ett speciellt exempel verkade ligga oss lite extra varmt om hjärtat, nämligen Finland! Hur Finland minsann knappt tagit emot några flyktingar alls.
När vi ändå är igång så klämmer vi också till med hur vi var så barmhärtiga och tog emot finska krigsbarn under andra världskriget för att riktigt övertala oss själva att vi är bäst i världen.
Skryter om vår insats för global fred
Samma sak händer när Sverige pratar global fred och säkerhet. Vi skryter om att 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) går till bistånd, om vår betydande roll i avskaffandet av apartheid i Sydafrika, om Folke Bernadotte och om Jan Eliasson som lyckade konflikt- och fredsmedlare. Bara för att nämna några exempel. Men de delar av svensk politik och svenskt samhälle som är mindre bra – eller bidrar till skada – lyser ofta med sin frånvaro.
Just nedrustning är en sådan fråga som ofta blir bortglömd i debatten om freds- och säkerhetsfrågor. Detta är oerhört förödande eftersom spridningen av vapen både är en utlösande och bidragande faktor till väpnande konflikter (därav begreppet ”väpnade”!). Dessutom är detta något som Sverige kan påverka i och med att vi är en av världens största vapenexportörer per capita.
När svensk vapenexport väl diskuteras så pratas det oftast om hur ansvarsfull och transparent Sverige är som vapenexportör, och detta oftast i jämförelse med andra vapenexportörer. Dessvärre visar detta endast på hur oansvarig och oreglerad den globala vapenhandeln är.
Många skandaler kring vapenaffärer
Sverige har en lång historia av skandaler när det handlar om vapenexport. Ett exempel är Boforsskandalen där indiska politiker tog emot 11,7 miljoner amerikanska dollar från Bofors för att i gengäld importera svenska vapen. Svenska vapen såldes även till både Iran och Irak under Kuwaitkriget, mutor användes i JAS-affären med Sydafrika, Sverige hade hemliga vapenaffärer med diktaturen Saudiarabien och nu i förra veckan avslöjade journalistgruppen Blank Spot Project att en thailändsk officer fått gratis universitetsutbildning i Sverige som en del av försäljningen av JAS-plan till landet. Det sistnämnda ska nu undersökas om det är mutbrott eller inte.
Att den svenska vapenexporten också går emot vår egen lagstiftning har länge varit känt. Sveriges lag fastslår att handel med krigsmateriel i grunden är förbjuden och att sådan handel endast får ske om den överensstämmer med svensk utrikespolitik.
Så trots att Sverige nu avslutade ett avtal med Saudiarabien finns det många länder som Sverige fortsätter sälja vapen till som bör ifrågasättas. Några exempel är Vitryssland, Kina, Ryssland och Förenade Arabemiraten. Svenska vapen kommer också allt för ofta på villovägar och har används i Myanmar, Libyen, Syrien, Colombia, Somalia, Irak och Libanon.
Oförenligt med feministisk politik
Vapenhandeln och den svenska feministiska utrikespolitiken är också något som är svårt att se som förenligt. Världshälsoorganisationens (WHO:s) utredning om kvinnomord visar på att det finns ett stort samband mellan ägande av vapen och kvinnomord. Studier har också visat att om det finns ett vapen i hemmet är risken tre gånger större att kvinnor mördas. Data ihopsamlat från över 111 länder visar att 66 000 kvinnor dödas våldsamt varje år, vilket motsvarar cirka 17 procent av alla avsiktliga mord. En av tre av dessa mord begås med skjutvapen (Small Arms Survey; 2013). Därför har WHO bland annat rekommenderat att vapeninnehav ska begränsas för alla människor.
Vi ser också hur könsbaserat våld ökar i dagens konflikter och hur vapen möjliggör detta våld. Idag är det farligare att vara kvinna än soldat i många konflikter. Men spridning av vapen under konflikter påverkar inte bara kvinnors fysiska säkerhet, utan även deras politiska och ekonomiska rättigheter eftersom det blir farligt att röra sig fritt i de offentliga rummen.
Tydligt att kvinnor drabbas av vapenhandel
Att den globala vapenhandeln bidrar till ökat könsrelaterat våld och hindrar kvinnor från att delta fullt ut i det offentliga och politiska livet, samt hindrar deras ekonomiska egenmakt, är tydligt. Detta har också klargjorts i många multilaterala ramverk som Sverige anslutit sig till. Till exempel slutdokumentet från 57:e sessionen av FN:s kvinnokommission, FN:s säkerhetsråd resolution 2117 om handeldvapen och lätta vapen (2013) och Vapenhandelsavtalet (ATT) som har ett specifikt kriterium som förbjuder vapenexport när det finns en risk att de kommer att användas till könsrelaterat våld.
Att vapen och kvinnors säkerhet inte går hand i hand, vare sig i konflikter eller fredstider, är tydligt. Detta har även vår regering förstått eftersom den feministiska utrikepolitiken var ett av argumenten för att avsluta samarbetet med Saudiarabien tidigare i år. Men dessvärre är det inte endast Saudiarabien som diskriminerar kvinnor här på vår jord.
Vi har en skyldighet att dagligen kritisera oss själva och Sverige som en global aktör. Vi måste ställa våra politiker till svars och se till att Sverige arbetar med att förebygga konflikter och fattigdom. Ett sätt är att avskaffa den svenska vapenexporten och införliva lite kritiskt tänkande!
Gabriella Irsten
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se