Antalet universitetsstudenter slår rekord i Tanzania, men utbildningarna lever inte upp till arbetsmarknadens krav. Framförallt unga kvinnor drabbas när arbetsgivarna efterfrågar praktiska kunskaper som inte ingår i deras utbildning. Utvecklingsmagasinet har pratat med Andrew Mwakalebela som arbetar med att försöka överbrygga avståndet mellan studenter och arbetsmarknad.
De senaste tre årtiondena har sektorn för akademisk utbildning i Tanzania vuxit exponentiellt. Antalet institutioner, utbildningsprogram och studenter är fler än någonsin tidigare. Trots detta menar Andrew Mwakalebela, projektledare på Help to Help, att universitetsutbildningen i landet har brister.
– Fokus ligger till stor del på teoretiska kunskaper som inte förbereder studenterna för arbetslivet. Universiteten utgår från en förlegad läroplan som inte stämmer överens med det som arbetsmarknaden efterfrågar.
Mwakalebela förklarar att det framförallt är de “mjuka kunskaperna”, såsom problemlösning, samarbetsförmåga och tekniska färdigheter, som studenterna saknar. Enligt en rapport från African Development Bank beräknas nästan var tredje ungdom i Tanzania vara underkvalificerad för sin tjänst eller sakna de praktiska kunskaperna som krävs för att ta sig in på arbetsmarknaden. Att det trots en flerårig universitetsutbildning är svårt att hitta jobb är något som enligt Mwakalebela har gjort de akademiska studierna mindre attraktiva för ungdomar i Tanzania. Med höga kostnader för uppehälle, skolmaterial och terminsavgifter, är det för en del helt enkelt inte värt det.
Kvinnor värst drabbade
På den icke-statliga organisationen Help to Help arbetar Mwakalebela med att minska avståndet mellan universitetsstudenter och arbetsgivare. Tillsammans med sina kollegor anordnar han bland annat workshops i entreprenör- och ledarskap, studiebesök på lokala företag och intensivutbildningar i datorkunskap. Sedan starten har över 6,000 studenter medverkat och majoriteten av dem är kvinnor.
– Det finns en utbredd könsdiskriminering på arbetsmarknaden och stereotyper om att kvinnor inte är lämpade för arbetslivet. Våra intensivutbildningar ger kvinnor verktyg som hjälper dem att konkurrera med de manliga studenterna. Dessutom får de möjlighet att nätverka och träffa andra som också är intresserad av jämställdhetsfrågor och teknik, berättar Mwakalebela.
Unga som samhällsförändrare
Help to Help arbetar även med att förmedla stipendium till drivna, men ekonomiskt utsatta universitetsstudenter. Pengarna går oavkortat till studenternas skolavgifter och förhoppningen är att de betalda utbildningarna ska ge ringar på vattnet.
– När vi utvärderar vårt stipendieprogram tittar vi först på hur många som avslutar sin utbildning och tar sig in på arbetsmarknaden. Efter det är vi även intresserade av i vilken utsträckning studenterna har en positiv inverkan på sitt lokala samhälle. Vi tittar till exempel på om de efter examen kan betala skolavgiften för ett syskon eller om de bidrar med innovativa idéer som hjälper samhället i stort.
För Mwakalebela och hans kollegor är ett större samhällsperspektiv viktigt och tilltron på de unga som samhällsförändrare är vad som driver deras engagemang. Som projektledare ser Mwakalebela hur Help to Helps aktiviteter underlättar för studenter att komma ut i arbetslivet.
– Det jag gör är att ge studenterna verktyg som gör dem mer anställningsbara och en förmåga att utveckla sig själva. Genom att kombinera det dem lärt sig på universitetet med de mjuka kunskaperna de får av oss, kan de vara med och förändra samhället, avslutar Mwakalebela.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se