För att stävja protesterna efter Mahsa Aminis död begränsar den iranska regimen lokalbefolkningens tillgång till internet. Flera sociala medieplattformar är nu helt blockerade och vägarna kring blockaderna är få, men techbolag och ideella organisationer arbetar för att kommunikationen med omvärlden ska upprätthållas.
I Iran använder landets medborgare just nu datorspelschattar som kommunikationsplattform. En av den iranska regimens främsta maktmedel är nämligen möjligheten att begränsa eller stundtals helt stänga av tillgången till internet i landet. Netblocks, ett bolag som granskar internetbegränsningar världen över, visar att många sociala medieplattformar, såsom Instagram och Whatsapp, har blockerats helt och att internettillgången har begränsats kraftigt i flera regioner i landet. Regimens verktyg har också blivit mer och mer sofistikerade, enligt Netblocks.
– Det är första gången vi ser koordinerade attacker [mot internet] på så stor skala, säger Alp Toker, Netblocks grundare, till Sky News.
Trots regimens försök att begränsa åtkomsten till sociala medier sprids filmer från iranska fängelser med fångar som brinner inne och på poliser som skjuter mot protesterande folkmassor. Protestvågen i Iran har följt efter den 22-åriga Mahsa Aminis död, som inträffade efter att hon hade blivit gripen och arresterad av den iranska moralpolisen då hon hade burit sin slöja på ett “felaktigt” vis. Protesterna har pågått sedan den 16 september och visar, trots förtryckande åtgärder från regimen, inga tecken på att avta. Under perioden 16 september till 3 oktober kunde människorättsorganisationen Amnesty International bekräfta 144 dödsfall bland demonstranterna, varav 23 av dem var barn i åldrarna 11 till 17 år. Senare siffror visar att minst 234 personer har avlidit under protesterna.
Nya system för att komma åt internet
Internetblockaderna är en förlängning av regimens repressiva, fysiska åtgärder, menar cybersäkerhetsforskaren Azadeh Akbari. Hon pekar på tillgången till sociala medier som helt avgörande för demonstranterna, både för att samordna protester och nå ut med budskap, men också för att visa storleken på rörelsen de är en del av. Under tidigare protester i landet använde den iranska regimen också internetblockader för att hindra demonstranter från att kontakta varandra, samtidigt som demonstranter blev dödade och arresterade på öppen gata, uppger den tidigare demonstranten Shaghayegh Norouzi till The Guardian. Shaghayegh Norouzi lever i dag i exil i Spanien.
För att återupprätta den helt avgörande tillgången till internet använder sig nu lokalbefolkningen av nya metoder. Under tidigare protester använde stora delar av befolkningen ett virtuellt privat nätverk (VPN) för att ta sig runt restriktionerna, men även de kan blockeras av regimen. Nu har så kallade Tor-nätverk börjat populariseras, då de genom sammanlänkade servrar inuti och utanför Iran kan ge tillgång till internet, beskriver tech-korrespondenten Mike Butcher i TechCrunch. Den krypterade chattjänsten Signal har även lanserat ett system för att privatpersoner ska kunna rikta trafik genom deras enheter och på så vis komma åt internet.
Trots dessa lösningar som kan ge vissa personer begränsad tillgång till internet, kvarstår den breda problembilden. En stor del av befolkningen i Iran saknar kommunikationsvägar mellan sig och gentemot omvärlden, vilka är helt avgörande för att kunna samordna protester, värna om varandras säkerhet och sprida information om händelserna till omvärlden. Internetblockader är en människorättsfråga, och utan lättnader från regimen i sikte kan de, enligt Amnesty Iran, vara avgörande för protesternas utfall.
