Världens blickar riktas mot Baku i Azerbajdzjan där FN:s klimattoppmöte COP29 just nu pågår. Kritik har riktats mot valet av världland, en betydande producent av olja och gas. Mötet präglas dessutom av flera ledares frånvaro.
FN:s årliga klimatmöte COP29 pågår just nu i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Där samlas representanter från de länder som har skrivit under klimatkonventionen och ska förhandla hur klimatarbetet ska genomföras.
Årets möte (Conference of Parties, COP) är den 29:de klimatkonferensen sedan 1995, och ett fokus för mötet är klimatfinansiering. Det handlar om att rikare länder ska bidra med stöd för omställning och anpassning till de fattigare länder som drabbas värst av konsekvenserna av klimatförändringarna.
Klimattoppmötet äger rum i olika delar av världen varje år. I år skulle den östeuropeiska gruppen arrangera mötet, vilket krävde en överenskommelse inom gruppen om vilket land som ska stå som värd.
Det fanns flera potentiella kandidater för toppmötet däribland Bulgarien, Slovenien och Moldavien. Ryssland blockerade de länder som fördömt invasionen av Ukraina, och på så vis lyckades Putin säkra Azerbajdzan som värdland, skriver klimatreportern Max Bearak i New York Times.
Att toppmötet hålls i Azerbajdzan har kritiserats eftersom landet är en stor olje– och gasproducent. Nu ska landet som planerar för fortsatt utvinning av fossila bränslen leda förhandlingarna om hur man ska stoppar klimatförändringarna. Något som skulle kräva en utfasning av fossila bränslen.
Resultatet av det amerikanska presidentvalet spås också påverka toppmötet. Trump planerar att lämna Parisavtalet, det globala ramverket för att stoppa klimatförändringarna, på nytt efter att Joe Biden återanslutit USA till avtalet efter Trumps förra mandatperiod. Detta kan komma att påverka den amerikanska delegationens handlingsutrymme.
Trots att uppemot 200 länder och ett flertal organisationer och företag kommer att delta och bevaka mötet finns det flera länder och ledare som valt att avstå. Argentina valde att endast efter ett par dagar lämna mötet efter en uppmaning från landets president Javier Milei.
Papua Nya Guinea har endast skickat en mindre delegation på grund av frustration över att tidigare klimatmöten inte lett till någon konkret hjälp för de folk som är mest utsatta. Landets utrikesminister, Justin Tkatchenko, beskrev mötet som “ett totalt slöseri med tid” enligt The Guardian.
Miljöförespråkare i Papua Nya Guinea är oroade över vad beslutet kan ge för konsekvenser. I en intervju med The Guardian betonar de hur viktigt det är att delta på evenemang som COP29 för att förespråka starkare klimatåtgärder och förhandla om resurser.
Flera världsledare bland andra USA:s president Joe Biden, Brasiliens president Luiz Inacio da Silva och Frankrikes president Emmanuel Macron kommer heller inte att närvara på toppmötet. Europeiska kommissionens företräds av Europeiska rådets ordförande Charles Michel, men personen med mandat att fatta beslutm kommissionsordförande Ursula von der Leyen, har valt att avstå från att delta.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson har också han valt att inte resa till Azerbajdzan, med motiveringen att han väljer att prioritera andra åtaganden, bland annat en partiledardebatt om EU i riksdagen. Den svenska delegationen leds istället av klimat- miljöministern Romina Pourmokhtari (L).
Förväntningarna på konferensen är höga enligt Karin Lexen, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
– Vi vill se skarpa beslut. Parterna måste enas om vilka länder som ska betala för klimatkrisens konsekvenser och hur pengarna ska fördelas. Det är viktigt att klimatfinansieringen blir i form av riktigt bistånd, inte bara lån, citeras hon i föreningens pressmeddelande.
Kommer frånvaron av inflytelserika ledare och kritiken mot värdlandet påverka konferensens legitimitet och resultat? Om COP29 trots dessa hinder kan leva upp till de förväntningar och leverera de konkreta åtgärder som krävs för att hantera den globala klimatkrisen återstår att se.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se