I skuggan av covid-19 ökar våldet mot kvinnor och flickor. Kvinnorättsorganisationer världen över arbetar hårt för att stoppa våldet men behöver mer resurser.
Covid-19 dominerar nyhetsmedierna och Trumps insjuknande i början på oktober har gått att följa både slaviskt och sporadiskt, men är oundvikligen svårt att missa. “Trump och covid-19: det här vet vi” täcker hemskärmen på telefonen med pushnotiser från diverse nyhetskanaler medan det på andra fronter ekar tomt. Bakom Trump i strålkastarljuset pågår i skuggan en annan global pandemi – det könsrelaterade våldet, och det faktum att det ökar världen över.
Tshegofatso Pule, en 28-årig kvinna från Meadowlands, Soweto i Sydafrika lämnade hemmet den 11 juni 2020 och kom aldrig hem igen. Hon var gravid i åttonde månaden och hade en inplanerad babyshower den 27 juni, men babyshowern blev aldrig av då hon några dagar efter att hon lämnat hemmet hittades knivhuggen i bröstet och upphängd i ett träd.
Jennifer Ajiambo, en kvinna från Kamilla village, i Uganda, spenderade fyra veckor på sjukhus för återhämtning efter att ha opererats för att sätta tillbaka hennes arm. Detta efter att försökt hindra hennes man från att hugga henne i huvudet. Incidenten skedde nio veckor efter att Uganda hamnat i lockdown på grund av covid-19. Under en månad av nedstängning hade Ugandas polisstyrka fått in mer än 3 000 fall av våld i hemmet och sex dödsfall.
Våldet mot kvinnor ökar
Att våld i nära relationer ökar under kriser och katastrofer är dock inget nytt. Den svenska regeringen har meddelat att det även skedde under ebola- och zikaepidemierna.
UN Women, som arbetar med globala jämställdhetsfrågor, rapporterar att samtliga typer av våld mot kvinnor och flickor har ökat under pandemin. En tredjedel av alla kvinnor hade dessutom redan innan pandemin upplevt fysiskt eller sexuellt våld någon gång i livet. Hjälplinjer meddelar en stor ökning av våldsrelaterade rapporter, vid närmare anblick i 80 procent av de medverkande länder som givit ut data. I Malaysia rapporterades en ökning på 40 procent, i Kina och Somalia rapporterades en ökning på 50 procent, i Colombia 79 procent och i Tunisien en ökning på hela 400 procent.
Behov av ökad finansiering
Många organisationer jobbar hårt och deras roll är avgörande för att stoppa våldet. The International Rescue Committee (IRC) och flera andra organisationer arbetar med att anpassa deras program till att kunna identifiera och stötta våldsoffer trots nedstängningar och social distansering. I Uganda och Jordanien används så kallade “hotlines” där offer kan rapportera våld.
I Uganda använder socialarbetare ett särskilt ”säkerhetsord” i början av samtalet som våldsoffret kan välja att utnyttja. Socialarbetarna vet då att det inte är tryggt att prata och börjar istället en konversation om verktyg för att skydda sig mot covid-19. På så sätt kan risken för att förövaren förstår att personen söker hjälp minskas.
Organisationer anpassar sina verksamheter utefter pandemin men många behöver ökad finansiering. Laura Kyrke Smith, exekutiv direktör för IRC vädjar till donatorer och regeringar att prioritera könsrelaterat våld i deras svar på covid-19.
– Finansiering för projekt rörande kvinnor och flickor sker inte automatiskt; under de senaste åren gick bara 0,12 procent av den globala humanitära finansieringen till tjänster kopplade till könsrelaterat våld, skriver hon i en artikel om hur vi ska tackla det ökade våldet.
UN Women understryker även vikten av gräsrots- och kvinnoorganisationer när det gäller hanteringen av ökat våld mot kvinnor i samband med kriser och meddelar att dessa organisationer måste stöttas finansiellt.
Sverige stark aktör för kvinnors rättigheter
Sverige var det första landet i världen att införa en uttalad feministisk utrikespolitik. Jämställdhet ska stå i centrum både nationellt och internationellt. I och med det ökade våldet mot kvinnor har Sverige nu en viktig roll som normgivande makt för att visa att landet fokuserar på frågor som rör kvinnors mänskliga rättigheter och hälsa. Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete och Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister skrev i maj för regeringen:
“Regeringen står beredd att göra vad som krävs för att föregå och mildra de negativa effekter som coronakrisen för med sig för kvinnor och flickor. Vi kommer att fortsätta arbeta för att kvinnors och flickors rättigheter stärks och att de respekteras i framtiden, såväl i Sverige som utomlands.”
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se