Trots att den globala fattigdomen i världen har minskat varnar FN för en ökad hunger i världen. Anledningen är att klimatförändringarna påverkar jordbruket som kan producera mindre mat. Och det saknas ambitioner för att hantera det, enligt flera globala rapporter.
Den extrema fattigdomen i världen har minskat under de senaste 15 åren. Det visar utvärderingar av Millenniemålen – en satsning som antogs år 2000, med åtta mål för att förbättra livsvillkoren för människor i låginkomstländer och skapa förutsättningar för en hållbar global utveckling. Men FN:s livsmedelsprogram World Food Program varnar om att hungern ändå kommer att öka under de kommande åren.
Hur kan det komma sig att hungern i världen ökar när fattigdomen minskat? Långdragna och allt mer komplicerade konflikter är en starkt bidragande orsak. Men det finns även en annan viktig faktor, nämligen klimatförändringarnas påverkan på jordbruket.
Den årligt återkommande rapporten, Global Risks Report från World Economic Forum, identifierar att klimatförändringar är de kommande årens stora utmaning. Extrema väderskillnader och förlust av biologisk mångfald kommer i större
utsträckning att påverka tillgången på livsmedel för miljontals människor. Rapporten poängterar även att det finns en brist på ambition och anpassning till det globala klimatavtalet som antogs i Paris 2015.
World Economic Forum uppskattar att världsbefolkningen kommer öka med en tredjedel till år 2050. Det kräver en samhällsomställning för att hantera klimatförändringarna, och en omställning i jordbruksproduktionen för att kunna möta efterfrågan på livsmedel.
När havsnivån höjs sker det allt fler översvämningar som kommer att påverka jordbruket, enligt Global Risks Report. Tidigare odlingsmark kommer bli obrukbar på grund av vattenbrist och torka. Oväderfenomenet El Nino drabbar stater vid Indiska Oceanen och Stilla havet och har förstärkts i samband med klimatförändringar. El Nino år 2015-2016 orsakade prishöjningar på livsmedel för att tillgången till mat minskat i de drabbade områdena. Det blir problematiskt i tätbefolkade områden som Indien, Sydamerika och Indonesien. Nämnda stater är även stora producenter av socker, kakao och vete som konsumeras globalt.
En försämrad livsmedelsproduktion påverkar dessutom individens och samhällets försörjningsmöjligheter. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO orsakar torka uppskattningsvis 80 procent av den totala förlusten inom jordbruket. På de ställen där jordbruket har stor betydelse för statens ekonomiska tillväxt eller individens självförsörjande möjligheter kan det innebära att det kommer råda svältkatastrofer. Stater utan välfungerande institutioner bedöms även ha mindre kapacitet för att möta nuvarande och framtida utmaningar.
I de 17 globala mål som antogs 2015 – och efterföljde Millenniemålen – är mål nummer 2 “ingen hunger”. Ett av delmålen är att man ska förbättra och fördubbla matproduktionen till 2030. Alla ska ha tillgång till näringsrik mat – och tillräckligt med mat. De globala målen tar också upp att det krävs nya hållbara system och metoder som är anpassade till klimatförändringarna. Det ställer krav på att man måste förebygga och förhålla sig till Parisavtalet.
Forskare och internationella organ varnar för hur jordbruket kommer att påverkas av klimatförändringarna. Tillgången till mat på många ställen är i fara, och få åtgärder görs för att förhindra det. Trots att världen lyckats minska den extrema fattigdomen kan många miljoner människor tvingas gå hungriga.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se