Diana Janse om regeringens biståndspolitik: ”Att prioritera är att prioritera bort”

Under tisdagen höll Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF) ett samtal med Diana Janse, statssekreterare för internationellt utvecklingssamarbete, om Sveriges nya biståndspolitik – som står inför omfattande förändringar i år.

Förändringarna märktes inte minst i regleringsbrevet som Sida tog emot från regeringen strax innan jul. Det innefattade bland annat ett utökat stöd till Ukraina, vilket var något som Diana Janse berörde i samtalet med FUF.

– Geografi spelar roll. Det är ett skäl att vi har ett extra stort ansvar att stötta Ukraina. Om vi inte lyckas hjälpa Ukraina att vinna det här, så kommer inte så mycket annat att spela någon roll, säger hon.

En annan prioritering för regeringen är att använda biståndet som ett utrikespolitiskt verktyg, bland annat genom att knyta biståndet närmre utrikeshandeln. I praktiken kan det till exempel innebära ett ökat stöd till handelsorganisationer. Enligt Diana Janse ska det “stärka svenska intressen där synergier finns”.

– Till syvende och sist är det inte bistånd som kommer lyfta folk ur fattigdom, det är marknadsekonomi och att folk har ett jobb att gå till, säger hon.

“Att prioritera är också att prioritera bort”

Det utökade stödet till Ukraina innebär också att andra biståndsområden prioriteras bort. Exempelvis minskar kärnstödet till flera FN-organ.

– Att prioritera är också att prioritera bort. Ytterst måste det som är biståndspengar primärt vara för fattiga länder, säger Diana Janse och pekar på att Sverige fortfarande är en av de topp fem största givarna till FN.

Ytterligare en nedskärning som regeringen har gjort i biståndet är Sidas anslag till information och kommunikation, som minskar från 155 miljoner till 20 miljoner. Detta har mötts av kraftig kritik från flera biståndsorganisationer som jobbar med informationsarbete. Dels kommer flera av dem få säga upp anställda på grund av neddragningarna, dels kommer de inte längre kunna sprida kunskap om svenskt bistånd och Agenda 2030. Men Diana Janse pekar på att civilsamhället måste ha andra inkomstkällor än utgiftsområde 7, det vill säga det internationella biståndet.

– Vi tycker att biståndspengar ska användas i fattiga länder. Det (infokom-anslaget, reds. anm.) är den enda strategin som vänder sig mot en svensk publik, säger Diana Janse.

Hon håller inte med om att det inte har gjorts en konsekvensanalys av neddragningarna, något som flera civilsamhällesföreträdare har kritiserat regeringen för.

– Det finns många sätt att sprida information. Det faller inte med infokom-anslaget, säger hon.

Mindre pengar till kompetensutveckling och forskning

Under samtalet fick Diana Janse även frågor om hur hon ser på uppbyggnaden av den svenska resursbasen och kompetensen inom utvecklingsbranschen när pengar för kompetensutveckling och forskning minskar kraftigt, något som civilsamhällesföreträdare menar riskerar att påverkas negativt av regeringens biståndspolitik.

– I grund och botten är det ingen som kan bestrida att forskning är bra och hälsosamt. Vi har fått se på prioriteringarna och prioritera därefter, det är utifrån ett behov av att hitta finansiering för Ukraina, säger Diana Janse.

Hon menar också att regeringen inte vill använda biståndspengar för att bygga Sveriges kompetens.

– Så kan man göra, men är det en prioritering? Antagligen inte, säger Diana Janse.

Något som regeringen däremot vill prioritera, enligt deras strategier, är arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati. Trots det får till exempel Guatemala mindre stöd, ett land där biståndet tidigare har gått till just dessa områden.

– Det finns flera sätt att skära den här korven på. Vi valde att skära ner på Guatemala, säger Diana Janse. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se