De senaste åren har Chiles politik mötts av enorma protester, en ny konstitution och en ny president. Missnöjet har lockat människor till vallokalerna och nu väntar stora utmaningar för vänsterpolitikern Gabriel Boric. Det chilenska folket har vaknat och nu vill de se en förändring, menar den 29-årige chilenaren Gonzalo Artigas.
Gonzalo Artigas är en 29-årig chilensk medborgare som var aktiv under de omfattande protesterna i landet som startade 2019. På frågan om vad reaktionerna var när protesterna bröt ut svarar Artigas:
– Glädje! När jag gick i grundskolan och på universitetet lärde jag mig om de problem som finns i vårt samhälle med ojämlikhet, utbildning och hälso- och sjukvårdssystemet. För mig var det fantastiskt att se att människor började vakna och prata om vad vi måste göra för att skapa förändring i vårt land.
Protesterna i Chile ledde fram till en folkomröstning om att ändra den konstitution som skrevs under Pinochet-regimen 1980. Den gamla konstitutionen fokuserar på ekonomisk tillväxt och den fria marknaden. Den grundar sig även i katolska värden, enligt BBC. Protesterna började med att priset på kollektivtrafik höjdes, men utvecklades snart till att handla om ojämlikhet och höga kostnader för vård och utbildning.
Gonzalo Artigas berättar att han inte var förvånad över att protesterna bröt ut i och med att fattigdom länge har präglat landet. Det har blossat upp protester vid flera tillfällen tidigare, som exempelvis 2006 och 2011 när Artigas gick i grundskolan och på universitetet. Han menar att dessa startades av den yngre generationen medborgare, födda mellan 1985 och 1995, som ville skapa förändring i landet.
Protesterna har enat landet
Den senaste vågen av protester ledde till att den dåvarande presidenten Sebastián Piñera utlyste en folkomröstning om man skulle skriva om konstitutionen, vilket resulterade i att ja-sidan vann med 78 procent av rösterna. En panel för att skriva om konstitutionen har nu röstats fram – och hälften av ledamöterna är kvinnor. Även urbefolkningen har representanter i panelen.
Den 19 december 2021 hölls presidentvalet i Chile som resulterade i att vänsterpolitikern Gabriel Boric vann med 54 procent av rösterna. Efter första valomgången såg det dock inte så lovande ut för Boric – och hans konservativa motståndare José Antonio Kast såg ut att kunna ta hem vinsten.
Tror du att protesterna har polariserat det chilenska samhället?
– Jag är ung och alltid har sett vårt samhälle som polariserat sedan diktaturen på 70-talet. Däremot finns det inte en 50/50-uppdelning i vårt samhälle, utan det är något som politikerna vill att resten av världen ska tro.
Gonzalo Artigas menar att protesterna snarare har enat landet. Det stora antalet röster för den nya konstitutionen visar på att även om olika människor vill ha olika typer av förändring så är Chile enat i att förändring är det folket vill ha.
– De 20 procent som röstade emot i folkomröstningen är alltid samma personer. Det är rika människor, polis och militär som alltid kommer stötta den gamla konstitutionen.
Folket vill skapa förändring
Gonzalo Artigas menar att problemen inom skolsystemet, vården och med ojämlikhet i Chile kvarstår trots den nya demokratin som skapades efter att Pinochet röstades bort från makten. Han menar att det kapitalistiska systemet som implementerades på 80-talet under Pinochetregimen skapade mer problem än vad Chile hade innan.
– Vi är det mest ojämlika landet i hela Latinamerika, vilket innebär att det nya ekonomiska systemet som implementerades på 80-talet inte fungerar. Det är av den anledningen som människor nu vill skapa en förändring – för folket och av folket.
Efter första valomgången i december såg det ut som att José Antonio Kast skulle vinna valet då han hade fått 30 procent av rösterna, enligt DN. Gonzalo Artigas menar att detta inte representerade folkets vilja, utan snarare var en fråga om valdeltagande.
– Jag var säker på att Kast skulle förlora. Efter första omgången vaknade folket och gick till vallokalerna. Fascistpolitikerna i landet betalar en del av befolkningen för att de ska rösta på dem, men jag visste ändå att sedan protesterna startade så har folket vaknat.
Han vet många människor, inklusive sin egen familj, som hade lämnat landet om Kast skulle ha vunnit. Han menar att det hade varit som att gå tillbaka till att leva i 80-talets Chile. Artigas, som för närvarande bor i Danmark, säger att han själv inte skulle återvända till sitt hemland om den konservative politikern tagit hem vinsten.
Positiva reaktioner på Gabriel Borics vinst
Enligt Gonzalo Artigas har reaktionerna på Gabriel Borics vinst har varit positiva. Det finns en stor tillit till den nye presidenten, framför allt hos de människor som är födda mellan 1985 och 1995. Han menar att det beror på att Gabriel Boric var ordförande för Chiles studentfederation och har deltagit i protesterna som pågått i drygt 20 år. Han ser det som att steg ett är avklarat och att det nu handlar om att försöka forma ett land som är skapat för folket och av folket med den nya konstitutionen.
– Min pappa gick ut och firade Borics vinst. Han har levt hela sitt liv under högerregeringar med korruption och det här är en ny start. Jag hoppas att det kommer bli bra och om det inte blir det får vi kämpa för att skapa förändring igen tills vi kan bygga ett bra land.
Gonzalo Artigas menar att Chile har varit under USAs kontroll i 50 års tid och stormakten har blivit en del av Chiles ekonomi. Han förklarar även att landet har ett av de mest kapitalistiska systemen i världen.
Vad tror du kommer bli den största utmaningen för Gabriel Boric?
– Att samtala med stormakterna och att komma underfund med hur vi kan ta tillbaka våra gruvor, resurser och utbildningssystem, den statliga sjukvården, vår mark och vårt vatten. Det kommer bli svårt, men vi som folk måste stå bakom vår president och stötta honom.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se