Sveriges har tillägnat sin biståndsbudget åt att bekämpa fattigdom och skapa bättre förutsättningar för människor som lever i fattigdom att förändra sina liv. Jag har hört om personer som tror att biståndsbudgeten går till korrupta länder, men hur ser den allmänna uppfattningen om bistånd ut i Sverige?
År 2021 går 46,8 miljoner kronor av Sveriges skattemedel till internationellt bistånd. Det övergripande målet med internationellt bistånd är bland annat att stötta demokrati och mänskliga rättigheter. När jag skrev min masteruppsats, så intervjuade jag en anställd på Sida som upplevde att allmänheten hyser misstankar om att Sveriges internationella bistånd går till korrupta regeringar, så jag undersökte frågan vidare. År 2019 publicerade Concord några vanliga myter om Sveriges internationella bistånd som ”bistånd går till korrupta länder”, “staten har ingen kontroll över biståndspengarna” eller att ”biståndet är ineffektivt”.
En majoritet av svenskarna har faktiskt förtroendet för bistånd enligt Sidas opinionsundersökning från 2020, med 62 procent håller helt eller helt eller delvis med om att biståndsmedlen bidrar till en bättre värld. De utfrågade har också högst förtroende för svenska frivillighetsorganisationer som fick 3,39 av 5 poäng, medan Sida fick 3,11 av 5 i snittbetyg. Det generella förtroende har faktiskt ökat sedan opinionsmätningarna började år 1996, men i undersökningarna har man också sett en markant högre skepticism bland män än hos kvinnor.
Det är svårt att granska om biståndsmedel går till korruption på grund av mörkertalet, men Världsbanken undersökte andelen korruption inom bistånd under 2007 till 2012. De granskade projekt inom i en typ av organisation och mäta dess storlek. Då upptäckte man korruption i 0,1 procent av deras projekt. Sverige verkar i ett flertal länder som är korrupta, men det internationella biståndet har många gånger motverkat korruption. Sida beskriver i sin årsredovisning för 2020 vilka ändamål biståndet har gått till och hur pass effektivt det har varit. Det svenska biståndet påverkas av den rådande samhällsdebatten och utrikespolitiken, i likhet med många andra budgetområden. Det förändras efter behov och efter vad den rådande utrikespolitiken prioriterar.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
