Att hantera stora skogsbränder och klimatförändringar kräver mer internationellt samarbete, menar flera debattörer.

Aktuell debatt

Debattörer kräver mer internationellt samarbete

Många bekymrade röster har gjort sig hörda i samband med de pågående bränderna i Australien och FN:s senaste klimatmöte i Madrid. Det har gett upphov till en debatt kring klimatförändringar och vem som egentligen bär det yttersta ansvaret i det globala klimatarbetet.

Europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke (mp) beskriver i Sydsvenskan FN:s klimatmöte som “på många sätt en besvikelse”. Hon menar att politiker genast måste börja gå från ord till handling för att påverka utvecklingen. Hon understryker dock vissa försiktiga framsteg och lyfter fram FN:s 5-åriga handlingsplan som syftar till att stärka jämställdheten och jämlikheten i det internationella klimatarbetet.

“I klimatförändringens spår drabbas kvinnor hårdast”, skriver Alice Bah Kuhnke.

Vikten av globalt samarbete betonas även av Aftonbladets ledarskribent Jenny Wennberg. Hon skriver att brandhärjade Australien, likt Sverige förra sommaren, är oförmögna att hantera denna allvarliga situation utan hjälp från omvärlden.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen framhåller en liknande uppfattning i Aftonbladet och presenterar därefter unionens plan att senast 2050 bli den första klimatneutrala kontinenten.

“Den europeiska gröna given är EU:s svar på människornas krav. Den läggs fram av EU, för medborgarna och bidrar till en bättre värld”, skriver hon.

Samtidigt framhäver Dagens Nyheters ledarskribent Martin Liby Troein svårigheterna med globalt samarbete och olika aktörers önskan att smita undan ansvar och främja egenintressen. Han argumenterar för att Sverige bör uppmärksamma det som faktiskt har åstadkommits och framhåller koldioxidskatten som exempel på detta.

“Faktum är att det borde vara omöjligt att komma någon vart över huvud taget. Men det har vi ju gjort”, skriver Martin Liby Troein.

Professorerna Marie Demker och Johannes Persson skriver i Göteborgs-posten om vikten av humanistisk forskning för att nå de globala målen. De hävdar att det bör ske en omfördelning av resurser, där svensk forskning ska fokusera mer på humanistiska vetenskaper, eftersom “många samhällsproblem inte kan lösas utan kunskaper om människans villkor och kulturens förutsättningar”.

Ett urval av den senaste veckans ledar- och debattartiklar om Sveriges roll i världen:

Klimatförändringar

”Ett klimatarbete utan ett tydligt fokus på jämställdhet och jämlikhet kommer inte att lyckas.”
Alice Bah Kuhnke, Sydsvenskan

Apatin och pessimismen är farligare än själva klimathotet
Ledarredaktionen, Dagens Nyheter

Klimatkrisen borde skrämma kapitalister
Jenny Wennberg, Aftonbladet

Vi borde inte kunna lösa klimatkrisen och ändå gör vi kanske det
Martin Liby Troein, Dagens Nyheter

EU:s svar på Gretas och våra ungas protester
Ursula von der Leyen, Aftonbladet

Svensk forskning

Humaniora behövs för att stävja samhällsproblemen
Marie Demker och Johannes Persson, Göteborgs-posten

Iran

Öppna ögonen för det iranska hotet mot Sverige
Nima Rostami, Expressen

Barnkonventionen

Barnkonventionen stärker minderårigas rättigheter
Åsa Lindhagen, Dagens Nyheter

Signalpolitik när barnkonventionen blir svensk lag
Ledarredaktionen, Dagens Nyheter

 

Dela det här: