Arbetet med att avskaffa hunger måste växlas upp

Det är inte en generell brist på mat i världen som är orsaken till att hungern ökar. Globalt sett finns det mat finns så det räcker till alla. En tredjedel av all mat som produceras på jorden slängs varje år. Att hungern ökar beror istället på fler konflikter, höga matpriser till följd av ekonomisk instabilitet, dålig infrastruktur och inte minst på klimatförändringar som leder till oväntade väderförhållanden och väderrelaterade katastrofer.

Idag ser vi exempel på hur klimatförändringarna påverkar människor som redan lever i utsatthet och fattigdom. Cyklonen Idai slog förra året hårt mot länder som Mocambique, Malawi och Zimbabwe. De drabbade hade svårt att nå sjukvården och översvämningarna gjorde att kolera och andra sjukdomar spreds via vattnet. För den som redan lever i hunger kan detta få katastrofala konsekvenser. Kroppens motståndskraft är låg och en diarrésjukdom kan leda till döden.

Klimatsituationen förvärras av hoten mot den biologiska mångfalden, vilket bland annat har lyfts fram av FN:s vetenskapspanel för biologisk mångfald (IPBES). Över tre fjärdedelar av alla odlade livsmedelsgrödor är beroende av pollinerande insekter. Många av dessa pollinerande insektsarter har utrotats och läget kan snabbt förvärras.

Det är människor i fattigdom som drabbas hårdast av detta – särskilt de som lever på landsbygden och är beroende av fungerande ekosystem för att överleva. För att komma till rätta med situationen behövs större satsningar på klimatbistånd riktat till småbrukare, där människors egna erfarenheter av jordbruk och mathållning tas tillvara.

Det går att avskaffa hunger

Vi i The Hunger Project har erfarenheter av hur man faktiskt kan minska hungern. Resultaten av våra program visar att färre människor gick hungriga 2019 än föregående år, fler fick tillgång till rent dricksvatten och fler barn gick i skolan. Programmen fokuserar på att stärka lokalsamhällens förutsättningar och göra kvinnor till förändringsaktörer i sina samhällen. Kvinnor stärks att bli beslutsfattare, entreprenörer på lika villkor och att ta plats bland samhällets ledare. När de får dessa möjligheter tar de sina familjer ur hunger och fattigdom genom att lägga pengarna de tjänar på näringsrik mat till familjen och satsa på skolgång och vård till sina barn. Grunden i vårt arbete är att mobilisera samhällen att driva sin egen utveckling. Aktiviteterna, lösningarna och ägandeskapet är alltid människornas egna.

Våra program har ett holistiskt perspektiv för att bygga upp ett samhälles hela grund. Det handlar om utbildning, om att skapa möjligheter för entreprenörskap och småföretag, om förbättrad infrastruktur och starka relationer med lokala beslutsfattare och inte minst om att arbeta för hållbart odlande och biologisk mångfald.

Amning och ekologiskt jordbruk är viktigt

Hunger har många dimensioner och näring är en av dem. För att främja god hälsa hos små barn och mödrar arbetar The Hunger Project med initiativet 1000-days nutrition som fokuserar på vikten av amning av små barn och rätt näring för mödrar från den dag de blivit gravida.

Från en graviditet fram till barnets 2-årsdag är näringsintaget helt avgörande för barnets möjligheter att växa, utvecklas och kunna lämna fattigdom bakom sig. Barn som uteslutande ammas är mer benägna att överleva de första kritiska månaderna i livet och de blir mindre känsliga för infektioner och sjukdomar senare i livet. Amning är dessutom en resurs som är tillgänglig för de flesta kvinnor och minskar även den ekonomiska bördan för mödrar. Arbetet med mål 3, god hälsa och välbefinnande, går framåt delvis på grund av gräsrotskampanjer som främjar amning.

Näring är även tätt sammankopplat med jordbruk och jordar som står emot klimatförändringarna. I Uganda driver The Hunger Project ett program där småbrukare ställer om till att odla helt kemikaliefritt och agroekologiskt, och där ser vi nu en positiv inverkan både på brukarens hälsa och på den biologiska mångfalden. När fler grödor odlas och kemikalierna försvinner blir odlingsjorden bättre, insekter återetablerar sig i landskapet och människorna som brukar jorden kan på sikt producera och lagra ett överskott. Vi ser även att hälsan förbättras, dels av att kemikalierna försvinner, dels av en mer varierad kost bestående av fler grödor.

Vi måste arbeta brett

Vikten av att äta en varierad kost utifrån ett näringsperspektiv är central i avskaffandet av hunger, men det är också en princip som en marknad måste byggas upp utifrån. Det behövs långsiktigt hållbara investeringar i infrastruktur och jordbruk, satsningar på nya renare tekniker och klimatfrämjande aktiviteter. Regeringar måste investera i utveckling och sociala trygghetssystem för de mest utsatta. Det kommer på sikt öka deras köpkraft och skapa ökad efterfrågan, fler arbetstillfällen och stärkta lokala ekonomier.

Likaså måste biståndet användas till det som är tanken – att avskaffa fattigdom. Tyvärr ser vi en förändring i många länders biståndsambition där medel villkoras till insatser som ska stoppa migration istället för att gå till fattigdomsbekämpning. Vi behöver mer än någonsin en biståndspolitik som utgår från ländernas egna behov. Sverige måste fortsätta att vara ett föregångsland och en stark röst för detta, inte minst inom EU.

Det finns helt klart mycket kvar att göra i arbetet med att nå mål 2 och avskaffa all hunger i världen, på olika nivåer och inom olika områden. Vi vill se större satsningar på klimatbistånd riktat till småbrukare, ett bistånd som håller jämställdhetsarbetet högt och som ökar kunskapen om näringsrik mat där människors egna erfarenheter av jordbruk och mathållning tas tillvara. Och det viktigaste: först när vi ser människor som lever i hunger som en del lösningen, inte som problemet, kan vi avskaffa hunger.

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se