Desinformation är en del av krigföringen i många konflikter. Som en del av den ryska propagandan spreds till exempel tidigare i år en falsk video på internet som föreställde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs som uppmanade ukrainska soldater att lägga ner vapnen och kapitulera. Foto: President of Ukraine. Källa: Flickr.

Reportage

Så jobbar journalister mot desinformation i krigets Ukraina

Journalisters uppdrag i krigstider är inte endast att förse befolkningen med information, utan även att se till att falsk information inte sprids vidare. Journalister i Ukraina har därför etablerade metoder för att handskas med desinformation. Från de mest krigsdrabbade områdena i landet är det yrkesjournalister som rapporterar – och hittills har 32 journalister mist livet sedan kriget bröt ut i februari.  

I dag utförs inte krig enbart på stridsfältet, utan mycket av krigföringen sker inom de informationsbubblor vi lever i. Så är fallet med kriget i Ukraina, som började efter Rysslands invasion av landet den 24 februari. Sedan början av kriget har mycket desinformation cirkulerat runt i olika medier, vilket gör det svårt för människor att kunna urskilja sanning och lögn.

En hör ofta att vi lever i en “post-truth” värld, där fakta blandas med känslor och personliga åsikter. Under kriget i Ukraina används desinformation som ett medel för att splittra människor, minska deras tillit till sin egen regering och inte minst – att skapa rädsla.

För att lindra effekterna av desinformation jobbar ett flertal journalister och volontärer i världen med så kallad fact-checking och Open source intelligence (OSINT). Det handlar om att samla information från olika källor och avslöja vad som ligger bakom falsk information. En av de mest kända grupperna som sysslar med fact-checking och OSINT är organisationen Bellingcat, som bland annat utredde nedskjutningen av det malaysiska passagerarflygplanet MH17 i östra Ukraina 2014. Sedan början av kriget i Ukraina har Bellingcat dessutom medverkat i en systematisk informationsinsamling av bevis på misstänkta krigsbrott i Ukraina.

Redskap mot desinformation

Under Almedalsveckan anordnade Sveriges biståndsmyndighet Sida seminariet “Media in wartime Ukraine – vacuum, disinformation and cooperation”, där medverkande från Ukraina delade sina erfarenheter och insikter om vilka redskap och strategier journalister i Ukraina använder för att handskas med desinformation och propaganda. Det viktigaste redskap för journalister i krigstider, enligt den ukrainska dataanalytikern Ksenia Iliuk från “Detektor media” som deltog i seminariet, är en situationell medvetenhet. Hon menar att en journalist som rapporterar om kriget ska utgå från att all information en får bör uppfattas som osann, och det gäller sedan att sedan samla på fakta som kan bevisa att just denna information faktiskt är sann.

Dessutom berättade Ksenia Iliuk att det arbete som det ukrainska civilsamhället gjorde under åren innan Rysslands invasion är givande just nu. Hon menar att många ukrainare i dag har lärt sig om källkritik genom civilsamhället för att kunna urskilja falsk information.

Det finns många exempel på desinformation som har skapats av rysk propaganda och riktats mot den ukrainska befolkningen. Ett exempel på detta, enligt Ksenia Iliuk, är en minut lång video som publicerades i mars och som uppges visa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs som uppmanar ukrainska soldater att lägga ner vapnen och kapitulera. Enligt Ksenia Iliuk är de flesta ukrainare medvetna om desinformation, så när denna video började cirkulera på sociala medier förstod många direkt att den inte var sann.

På nationell nivå har den ukrainska regeringen även vidtagit åtgärder som har bidragit till starkare journalistik och medierapportering i landet. Decentraliseringen som påbörjades i Ukraina under 2014 har bland annat lett till en utvidgning av Ukrainas informationsmiljö, och fler lokala medier har upprättats i landet, enligt Ksenia Iliuk. Hon betonar även att detta är en nyckelfaktor till ukrainares motstånd mot desinformationen.

En rad andra reformer som landet har genomfört sedan 2014 gäller förordningen om medieinsyn, tillgång till information och skyddande av journalister. Olga Sedova, programansvarig på Sveriges Ambassad i Ukraina och som också medverkade i Sidas seminarium i Almedalen, framhäver att etableringen av Ukrainas offentliga etermediebolag Suspilne 2017 var ett stort framsteg för Ukrainas medielandskap, som i hög grad domineras av tevekanaler ägda av oligarker.

Allt detta bör betraktas mot bakgrund av de fysiska riskerna för journalister och reportrar i Ukraina. Sedan början av kriget har 32 journalister dött, varav sju av dem var i tjänst. Många medieföretag fortsätter att flytta sina medarbetare till säkrare delar av landet, men flera lokala journalister stannar också på de tillfälligt ockuperade territorierna för att fortsätta sina jobb.

Sverige kan inspirera till communityjournalistik

Olga Sedova berättar att Sverige har bidragit till stärkandet av det ukrainska medielandskapet sedan 2014. Många av organisationerna som befinner sig på frontlinjen av kampen mot desinformation har fått stöd från just Sverige. Och det finns ett flertal möjligheter för utökat samarbete mellan Sverige och Ukraina vad gäller medie- och yttrandefrihet.

Ett exempel som Olga Sedova tar upp är communityjournalistik. Där finns det stor potential att överföra erfarenheter mellan Sverige och Ukraina, menar hon. Ett exempel på communityjournalistik i Sverige är Nyhetsbyrån Järva – en lokal nyhetsredaktion som startades för att ge människor från Järva en möjlighet att dela en mer nyanserad bild av området, som annars ofta porträtteras ensidigt i media. Som tidigare nämnt har den ukrainska regeringen gett vika för decentralisering i landet, vilket har lett till starkare ”Hromadas” – autonoma samhällen som liknar svenska kommuner. Men Ukrainas Hromadas saknar för tillfället plattformar där de får uttrycka lokala åsikter och föra debatter. Den svenska erfarenheten kan bidra till att bygga upp sådana plattformar som kan verka långsiktigt och självständigt i Ukraina, menar Olga Sedova. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: