Vi kan inte förvänta oss att stater eller teknikutveckling ska skapa en hållbar värld. Användandet av resurser – oavsett om det är sociala, finansiella eller naturresurser – kräver ett individuellt ansvar. Att genom kunskap skapa ett ansvar är avgörande för en hållbar utveckling, skriver Marcus Hjalmarsson på organisationen Global Playground Stockholm.
Nu är det bara några veckor kvar tills de nya utvecklingsmålen ska antas av FN:s medlemsstater. Vi går mot en universell agenda där alla på jorden arbetar tillsammans för en bättre framtid. Några av de föreslagna målen är till exempel att ha en hållbar förvaltning av våra vattenresurser, säkra tillgången till hållbar energi och göra städer eller bosättningar säkra, dynamiska och hållbara.
Utvecklingsmålen är bra genomarbetade, men lösningarna måste vara universella och inte beroende av innovationer och teknik. En stor del av lösningarna för en hållbar utveckling är beteende- och attitydförändringar.
Tekniken är inte lösningen
Agendan är att det är tekniska lösningar som ska skapa en hållbar samhällsutveckling, trots att det är ett faktum att andra tekniska lösningar under lång tid har drivit den i fel riktning.
Givetvis skapar ny teknik och innovationer mycket mer än en hållbar miljö att leva i – som inkomster, arbetstillfällen och liknande. Sverige har varit lyckligt lottat i att vara med i den tekniska utvecklingen. Vi kan till exempel välja från vilken energikälla vår elektricitet kommer ifrån, och numera även transportera oss från en plats till en annan i bil – med ett minimalt fotavtryck på miljön. Dock har inte alla den möjligheten. Och många ignorerar möjligheten.
Förändringar hos medborgare i länder med liknande standard som i Sverige, som har en nästan oändlig tillgång på resurser, skulle ha en stor påverkan för att skapa hållbar utveckling. Vi behöver lägga mer av ansvaret på enskilda hushåll i stället för att tro att världens stater ska lösa problemen. Att genom kunskap ta mer individuellt ansvar kan i sin tur skapa en gemenskap – en känsla av att vi faktiskt gör något tillsammans.
Viktigt med utbildning
Utbildningsprogrammet ”Erasmus +” har uppmärksammat att det finns behov av att utbilda hushåll i måttligt användande av resurser. De finansierar nu projekt som främjar utbildning inom miljöområdet. Vår organisation Global Playground Stockholm är en del av det internationella projektet ”Green in Everyday Life”. Projektet har som syfte att uppmärksamma miljöaspekter – och problem – relaterade till resursanvändning genom interaktiva utbildningar.
Genom vårt projektsamarbete med partnerorganisationer i Spanien, Italien, Storbritannien, Jordanien och Marocko ska informationen som erhålls vid utbildningarna jämföras mellan länderna. Detta för att i ett senare skede bygga upp en universell metodologi för utbildning av hållbart resursanvändande.
Krävs globalt engagemang
Dessa projekt som EU finansierar är ett bra initiativ, men ingen helhetslösning. För att nå ut till så många människor som möjligt kommer det behövas ett tillvägagångssätt som med kvalitet går ut med information till en vidare publik. Tyvärr är det inte tillräckligt att ett fåtal länder implementerar tänkbara lösningar för att göra invånarna mer medvetna. Det behövs en global lösning.
De nya utvecklingsmålen ger incitament för FN:s medlemsstater att arbeta mot gemensamma mål. Målen är planerade att vara universella och ska kunna implementera helhetslösningar för olika omständigheter. Det som inte uppmärksammas i målen – eller i någon annan statlig policy – är att alla borde ha ett individuellt ansvar. Eller åtminstone ha utbildning för att kunna ta det ansvaret.
Marcus Hjalmarsson
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se