Foto: canva.com

Nyhet

Utbredd matkris på Kuba följt av pandemin

Kuba befinner sig i landets värsta humanitära kris sedan 90-talet till följd av coronapandemin. Strypt import har lett till livsmedelsbrist på flera håll i landet och försämrad relation till grannlandet USA har skapat en komplex situation för miljoner människor.

Köerna ringlar sig långa utanför mataffärer på Kuba för att få tag på det mest väsentliga enligt The New York Times och DN. Många varor saknas och flera större matbutiker håller stängt för att minska risken för smittspridning av coronaviruset.

Landet med sina 11 miljoner invånare har i dag runt 6,900 personer smittade av coronaviruset och 128 personer (3 nov) har hittills avlidit, enligt siffror från WHO. Smittan ska dock vara under kontroll i landet, enligt Jose Moya som arbetar som representant för WHO på Kuba.

– Vi har inte sett någon explosion av antal ökade fall som vi sett i flera andra länder. Det vittnar om Kubas goda hälso- och sjukvårdssystem, säger han i France24.

Kuba har i dag ett starkt och utvecklat hälsosystem med över 100 000 kubanska läkare. Hälften av dem är dock verksamma i andra länder.

Låg smittspridning

Restriktionerna på Kuba är svåra. Skolor håller stängt, flygplatser och kollektivtrafik är avstängda och de flesta är ombedda att arbeta hemifrån för att minska risk för smittspridning. Smittade personer omhändertas med speciella bussar från regimen och placeras i särskilda inkvarteringsbostäder utanför staden där nio dagars karantän gäller.

De stränga restriktionerna har gett effekt för minskad smittspridning bland befolkningen som nu tycks vara under kontroll. På grund av pandemin, utebliven turism och bristande ekonomisk styrning befinner sig nu landet i svår ekonomisk krisdär forna blockader och sanktioner åter lett till svåra konsekvenser för landets befolkning.

Med strypt import har livsmedelsbrist uppstått och medfört något av en välfärdskris. Situationen är den mest kritiska sedan Sovjetunionens fall i början på 1900-talet enligt den svenska ambassaden på Kuba. Men läget är inte så illa som det var då.

– Då fattades allt, specielltmat, sägerAriolquis Romero, boendes på landsbygdenutanför

Dyra varor

De nyöppnade regimstyrda butikerna erbjuder mindre köer men också betydligt dyrare varor som betalas med dollaristället för pesos. Ett kilo skinka kan kosta nästan lika mycket som en normal månadslön på Kuba, runt 200-400 kronor.

Alberto Cancio bor i en förort till Havanna. Han menar också att situationen nu inte går att jämföra med svältkrisen på 90-talet.

– Det går inte att jämföra med det som skedde på 90-talet. Nu råder det matbrist i landet, men ingen svält som för 25 år sedan, säger Alberto

Enligt Alberto Cancio är det exempelvis brist på fisk och kyckling på Kuba och flera andra produkter.

Den uteblivna turismen har också lett till brist på hårdvaluta, något som regimens ”dollarbutiker” ska råda bot på. Men de höga priserna och det faktum att valutan i butikerna är en annan än kubanernas lön, bidrar till ojämlikhet i landet.

Kuba är beroende av import från länder som El Salvador och Venzuela men på grund av det nedstängda samhället stoppas flera varor. Kubas jordbruk är ineffektivt och landet importerar i dag 70-80 procent av landets livsmedel.

Försämrad relation med USA

Relationen med USA har också förvärrats de senaste åren efter något upptinad relation till följd av tidigare president Obama satsningar. USA:spresident Donald Trump har minskat det tillåtna pengabeloppet som får skickas av amerikanska medborgare till släktingar på Kuba.  Vidare har Trumpadministrationen arbetat hårt för att stärka det gamla handelsembargot, genom att komma åt Kubas inkomstkällor. Bland annat har det införts sanktioner på bränsle från Venezuela, vilket har lett till energibrist på ön.

Ekonomiska reformer – med låga förhoppningar

För att få igång ekonomin har Kubas president, Miguel Díaz-Canel, tvingats tidigarelägga ekonomiska reformer. Lättnader för privata aktörer att importera varor har införts. Även diskussioner om att slå samman landets två valutor, kubanska peson och den dollar konverterbara CUC, har förts. Dock är det flesta i landet skeptiska till sammanslagningen av valutorna, enligt DN. Flertalet reformer har införts för att sedan några månader eller år efter dras tillbaka.

President Díaz-Canel skyller på USA och säger att Kubaner inte kan exportera det de vill. Deras arrangerade krediter dras in och petroleum tillförseln till landet förhindras – allt på grund av grannlandet USA skriver The New York Times. 

Dela det här: