Storbritannien, Tyskland, och Norge är några av de länder som har tagit fram globala hälsostrategier. Häromveckan presenterade Utrikesdepartementet och Socialdepartementet skriften Sveriges arbete med global hälsa – för genomförandet av Agenda 2030. Tankesmedjan Global Utmaning välkomnar skriften. Nu återstår djupdykningar, prioriteringar, ledarskap och åtagande.
Sedan 2017 menar forskare att vi lever på lånad tid. Vi lever nämligen av resurser som vi lånar av framtida generationer – våra egna barn och barnbarn. I Sverige motsvarar vår livsstil ungefär 4,2 jordklot. Samtidigt har hälsan i världen aldrig varit bättre. Vi lever längre, i genomsnitt 72 år jämfört med 64 år för cirka fyrtio år sedan. Förekomsten av smittsamma sjukdomar minskar. De senaste åren har antalet nya fall av hiv stabiliserats, även om en särskild utmaning fortfarande är den stora spridningen av hiv bland unga kvinnor. Den spridningen står för över 70 procent av alla nya infektioner bland ungdomar. Polio är nästan utrotat, och de senaste årens ökade spridning av malaria har nu stannat av. Både de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) och klimatavtalet är globala milstolpar som visar på internationellt engagemang och enighet.
Samtidigt kan vi inte blunda för utmaningarna. Det finns en tydlig koppling mellan diskriminering, bristande respekt för mänskliga rättigheter och ojämlik tillgång till hälso- och sjukvård. 2,5 miljarder människor i världen är överviktiga och 800 miljoner är undernärda. 300 miljoner människor i världen har någon gång drabbats av depression – fler är kvinnor än män. Rapporter visar även att koncentrationen av plastskärp i haven ökar och att det snart finns mer plast än fisk i våra hav.
Sveriges arbete med global hälsa – för genomförandet av Agenda 2030 sammanfattar Sveriges nuvarande politik och internationella åtaganden, och hur Sveriges fortsatta samlande arbete för global hälsa ska se ut i samklang med Agenda 2030 och Sveriges politik för global utveckling (PGU). Skriften presenterades som ett komplement till regeringens handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 från i våras. Vidare sammanfattar den vad Sveriges ska bidra till, identifierar vilka aktörerna är och hur deras samarbete kan förbättras. Den tydliggör även vilka resurser som finns tillgängliga, samt visar på vilka arenor Sverige ska agera och hur synergier kan uppnås.
Ingen ny politik – men samlat grepp
Skriften bidrar inte till någon ny politik, men tar ett samlat grepp kring det arbete som pågår. Möjligen kan skiften vara en grund till en samlad svensk röst för de globala hälsofrågorna. För många som arbetar med frågorna har ett sådant arbete varit efterfrågat och efterlängtat. Den visar även hur tydligt målen i Agenda 2030 hänger samman, och att klimatmålet är det mest brådskande och är nära sammankopplat med människors hälsa och hela vår välfärd.
Att ta ett helhetsgrepp kring de globala hälsofrågorna, som både påverkar och kan stödja samtliga mål i Agenda 2030, är bland det viktigaste Sverige kan göra för att bidra till genomförandet. Vi kan se till att flera mål uppfylls inom den utsatta tiden. Samtidigt är vi ett litet land, och måste ha ett tydligare biståndsfokus och prioriteringar i utvecklingssamarbetet. Ett ökat bistånd är inte lösningen på utmaningarna, dock är en omställning av biståndet nödvändig. Exempelvis kan det ske genom högre hållbarhetskrav, och hur vi faktiskt bekämpar fattigdom utan att bidra till klimatförändringar. Hur nära biståndet kopplas till lokala utmaningar kommer också vara avgörande. Med skriften som grund är Sverige på god väg att bidra till den omställningen.
När den nya skriften presenterades av Utrikesdepartementet och Socialdepartementet skapades ett momentum i rummet. Myndigheter, organisationer och företag från olika samhällssektorer fanns på plats och visade ett stort intresse för strategierna. Nu gäller det att ta till vara på dessa villiga aktörer – vägleda, uppmuntra till samarbeten, tydliggöra uppdrag och omfördela resurser. Sverige har en unik chans att visa upp en bred front inom det globala hälsoåtagandet från flera samhällssektorer.
Flertalet frågor måste nu benas ut. Aktörer måste koordineras, och särskilt inom näringslivet finns viktiga aktörer som kan komma till stånd med många utmaningar, inte minst de som berör läkemedel, livsmedel och utsläpp. Även forskning, som generellt är en underfinansierad verksamhet och ofta får stå tillbaka för mer akuta behov, måste stödjas i allt högre grad.
Global Utmaning publicerade 2017 antologin 12 vägar till global hälsa – från forskning till policy som delar många av de möjligheter och utmaningar i genomförandet för Agenda 2030 som skriften innehåller. Som tankesmedja med huvudsaklig uppgift att skapa plattformar för samverkan och bidra till policyförändring ser vi fram emot det fördjupade arbete som nu inleds med flertalet aktörer och fortsätter gladeligen att bidra till utformningen av en svensk global hälsostrategi och en bredare omställning av det svenska biståndet.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
