Covid-19 har påskyndat en utbildningskris som drabbat en hel generation barn och unga. Problem som länge varit dolda i klassrum har blivit synliggjorda av skolnedskärningar världen över. Även i Sverige har pandemin skapat svåra förutsättningar för lärandet.
God utbildning för alla. Det är ett av de globala målen inom Agenda 2030. För att uppnå ökad jämlikhet, jämställdhet och bryta cykeln av fattigdom i världen krävs inkluderande utbildning och möjligheter till livslångt lärande. Det sa United Nations Development Programme (UNDP) Sverige tidigare i år. För att lyckas nå målet behöver utbildning bli en mer prioriterad fråga enligt UNDP.
Organisation for Economic Co-operation and Development:s (OECD) prognoser har visat att Covid-19 har lett till att den globala utvecklingen inom flertal områden stannat av och i vissa hänseenden till och med gått bakåt. Utbildning är ett av de områden som drabbats negativt under pandemin. OECD menar att staters försök att hantera pandemin genom nedstängningen har skapat en utbildningskris.
När pandemin i april i år nådde sin topp, var det enbart ett fåtal länder som höll en del eller alla skolor öppna. 91 procent av världens studenter i 194 länder påverkades av skolnedstängningar som infördes för att försöka begränsa smittspridningen enligt United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO). De listar i en nyligen publicerad rapport en rad utmaningar för att uppnå det globala målet gällande en god utbildning för alla. Där den rådande pandemin uppges ha försvårat möjligheten att uppnå målet ytterligare.
Olika förutsättningar för digitalt lärande
Över en natt behövde lärare och administratörer ställa om till nya sätt att lära ut, rätta läxor och kommunicera med elever och deras föräldrar. I de flesta länder genomfördes omställningen utan att lärarna fick någon utbildning eller hjälp från staten. En omställning som krävde betydligt mer av lärarna än att enbart lära sig några nya tekniska kunskaper menar UNESCO. Enligt dem är det enbart en handfull länder i världen som har haft den grundläggande infrastrukturen som behövts för att klara av den pedagogiska utmaningen som en omställning till digitalt lärande inneburit.
Samtidigt som allt fler länder behövt förlita sig på digitala lösningar menar UNSECO att den ojämnt fördelade tillgängligheten till internet bidrar till exkludering. Många elever och lärare saknar tillräckligt bra internetuppkoppling, utrustning och datakunskaper för att ta del av de digitala plattformarna. Pandemin riskerar på så sätt att ytterligare bidra till socio-ekonomiska skillnader mellan elever. När skolverksamheten återgår till det vanliga kommer upplägget i skolorna att spela en avgörande roll. Det kommer krävas riktade insatser om de elever som missgynnats under pandemin ska ha en möjlighet att komma ikapp.
Vissa elever extra utsatta
Distansundervisningar saknar de uppenbara fördelar av att kunna instruera elever i ett klassrum. De innebär också att olika elever får olika förutsättningar att ta del av undervisningen. Elever vars förutsättningar att ta del av utbildningen försämrats missgynnas i högre grad. Vid tidpunkten som UNESCOs rapport publicerades, uppskattades ungefär 40 procent av låg- och medelinkomstländer ha misslyckats att stötta elever som riskerat att blir exkluderade från sin utbildning. Det avser de elever som bor avskilt, är fattiga, tillhör språkminoriteter eller har inlärningssvårigheter.
Särskilt utmanande är det för elever med funktionshinder enligt rapporten. Även om teknologin finns för elever som är blinda eller döva att bli inkluderade i undervisningen kommer de hemifrån inte ha tillgång till verktygen som de behöver. För elever som har svårt med förändring, exempelvis de på autismspektret, erbjuder skolgången en nödvändig dagligrutin. Distansundervisning ställer även högre krav på att elever självständigt ska klara av att koncentrera sig, vilket missgynnar elever med koncentrationssvårigheter.
Mer än bara missad undervisning
Förutom att elever världen över gått miste om utbildningsmöjligheter i skolnedstängningarna, saknar många barn och unga nu trygghet. Genom att erbjuda en social arena för barnen fyller skolan flera funktioner än enbart ett forum för lärande. UNESCO menar att många fattiga familjer förlitar sig på skolmåltiderna för att se till att barnen får tillräckligt med mat. Några exempel lyfts där barnen fortsatte förses med mat. I vissa distrikt i Japan distribuerades skolmåltider, likaså i Argentina, Katalonien i Spanien och Washington och Kalifornien i USA. I Kina fortsatte eleverna på internat att få mat.
Risken att elever hoppar av skolan ökar när undervisningen övergår till distans. Enligt UNESCO rapport var upp till åtta procent av alla elever i Frankrike som förlorade kontakten med sina lärare tre veckor efter att skolnedstängningarna införts. I den amerikanska staden Los Angeles var en tredje del av alla studenter utom räckhåll.
Negativa ekonomiska effekter av skolnedstängningar
Förhoppningen är att den direkta förlusten av möjlighet till lärande som en majoritet av barn och unga världen över upplevt under pandemin kommer vara tillfällig enligt UNESCO rapport. De är dock tydliga med att det är för tidigt att spekulera om vad effekterna kommer att bli. Men det finns enligt dem en överhängande oro för hur de långsiktiga ekonomiska effekterna av covid-19 kommer påverka eleverna.
OECD uppskattar att den globala ekonomiska tillväxten riskerar att under de kommande hundra åren krympa med 1,5 procent som följd av pandemins skolnedstängningar. OECD varnar för att förlust av lärande innebär förlust av färdigheter vilket är sammankopplat med deras produktivitet. De varnar även för att skolstängningarna kan öka klyftan mellan fattiga och rika. När allt fler hamnar under fattigdomsgränsen, är det enligt UNESCOs rapport därför extra viktigt att beslutsfattare ser över inkluderingsutmaningarna. När skolsystemen byggs upp på nytt måste de göras tillgängliga för alla elever enligt UNESCO.
Sveriges ohållbara skolsituation
Folkhälsomyndigheten i Sverige rekommenderade under våren distansundervisning, en rekommendation som lättades i mitten av juni av regeringen. I samband med att rekommendationen lyftes betonade regeringen att lärosätena hade ett ansvar att anpassa undervisningen och minska smittspridningen.
Personal i skolan och vuxenutbildningen är i särskilt utsatt situation sedan unga vuxna har identifierats vara drivande i smittspridning i Sverige under hösten enligt Lärarnas Riksförbund. De har i en undersökning via sina skyddsombud kartlagt att de rådande restriktionerna inte följs i en fjärde del av deras verksamheter. I en femtedel har inte ens några riskbedömningar av skolsituationen genomförts.
Åtgärder för att hjälpa svenska skolor framöver
I Sveriges är utbildning en prioriterad fråga i statsbudgeten 2021 enligt socialdemokraterna. För att skapa bättre möjligheter till omställning som följd av coronapandemin, ska skolan få mer resurser i den nya budgeten. De utlovar nu både ökade generella medel men även riktade resurser där utmaningarna är som störst.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se