Vi socialdemokrater vet att en värld med stor ojämlikhet, hunger och fler konflikter är en osäkrare värld för alla. Det har inte minst covid-19 pandemin och Rysslands anfallskrig visat. Världen hänger ihop och när det brinner i din nästas hus så angår det också dig oavsett om det sker i Ukraina, Jemen eller Sudan – därför är biståndspolitiken viktig och vi Socialdemokrater ser det som en del av säkerhetspolitiken. Det skriver Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S), och Anders Östberg, riksdagsledamot och biståndspolitisk ansvarig (S).
Efter den 24 februari 2022 har världen hamnat i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. De ryska truppernas krig i Ukraina sker med en ohygglig brutalitet. I skrivande stund utreds cirka 10 000 krigsbrott och fler lär tillkomma. Förutom de hemskheter kriget innebär för Ukraina med tusentals dödade civila, förstörd infrastruktur, sönderskjutna städer, plundringar av privatpersoners hem och sexuellt våld så har det också gjort att Sverige och Finland har en ny säkerhetspolitisk debatt. Båda länderna har nu ansökt om Natomedlemskap, något som före 24 februari inte var aktuellt.
Det är än så länge svårt att se alla konsekvenser av Rysslands anfallskrig i Ukraina, men en effekt som redan syns är att livsmedelsproduktionen i både Ukraina och Ryssland har drabbats. Det kommer att få till följd att de som redan idag är hungriga kommer att bli ännu hungrigare. Ännu fler kommer att svälta, inte bara i Ukraina och Ryssland utan även i Afrika och Mellanöstern. Det kommer i sin tur att bidra till mer konflikter och krig i världen och fler människor som tvingas fly från sina hem.
Den internationella solidariteten är en viktig del av Socialdemokraternas politik och tradition. En stor del av arbetet med internationell solidaritet utgörs av biståndspolitiken. Oavsett om människor tvingas att lämna sina hemländer på grund av krig, fattigdom eller klimatförändringar är det viktigt att nationellt och globalt arbeta med långsiktiga utvecklingssamarbeten. Detta för att kunna överbrygga orsakerna till ofrivillig migration.
Efter att nästan en fjärdedel av seklet har passerat, lever en allt större andel av världens fattiga i konfliktzoner. Yttrandefriheten har minskat i världens alla regioner sedan mitten av 00-talet. Även friheten på internet har minskat då politiska ledare använder nätet till att övervaka människor och sprida propaganda. Auktoritära regimer stärker sitt grepp om medierna och antalet länder som är säkra för journalister att arbeta i minskar. Varje år sedan 2006 har fler länder backat i sin demokratiska utveckling jämfört med antalet länder som har blivit mer demokratiska. Även civilsamhället har fått svårare att verka, särskilt de organisationer och människor som arbetar för jämställdhet, fackliga frågor, hbtq+-frågor, miljö och landrättigheter.
Kriget i Ukraina visar med otvetydig klarhet på vikten av ett robust, högt och tryggt bistånd. Precis innan kriget så beskrevs Ukraina som ett av Sveriges mest lyckade biståndsländer med en stark demokratisk och ekonomisk utveckling. Det visar också på vikten av långsiktighet i biståndet. Sverige har mer än fördubblat det humanitära biståndet till Ukraina och mer kommer att ges efter behoven i landet. Pengar som används för att hjälpa människor som tvingas fly från sina hem, med saker som mat, mediciner och någonstans att sova.
Sverige behöver också ha ett bistånd som är smart och effektivt. Vi kan känna oss någorlunda trygga med att det svenska biståndet håller en god klass. Det utvärderades så sent som 2019 av DAC (OECD:s kommitté för bistånd) som konstaterade att det håller mycket god klass. Faktum är att det håller världsklass.
I enlighet med DAC:s regelverk kan biståndsgivande länder använda en del av biståndet till flyktingmottagande. Regeringen har aviserat att en viss del av biståndsmedlen ska användas till att hjälpa de flyktingar som kommer till Sverige från Ukraina. Men det faktum att Sverige är en är världens största biståndsgivare kvarstår. Regeringen har värnat det humanitära biståndet och stödet till de allra fattigaste länderna. Detta förändrar inte synen på enprocentsmålet som fortsatt står fast och inte heller att vi anser att avräkningar för utgifter utanför det som traditionellt räknas till bistånd ska användas restriktivt.
Vår socialdemokratiska politik för bistånd och utveckling fokuserar på att människor ska ges förutsättningar att själva kunna ta sig ur fattigdom, förbättra sina levnadsvillkor och leva i trygghet samt ha makt och inflytande över sina liv. Allt bistånd ska bidra till att uppnå jämställdhet, vilket bland annat innebär att vi verkar för att resurser fördelas på ett jämställt sätt och det ska också ha ett starkt barnrättsperspektiv.
För oss socialdemokrater är det självklart att det svenska biståndet ska bidra till att minska klyftorna i världen, främja demokrati och mänskliga rättigheter, stärka rättsstaten, motverka korruption, främja jämställdhet samt ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Att stödja uppbyggnaden och utvecklingen av viktiga institutioner och sociala trygghetssystem är väsentligt för att bygga ett demokratiskt, hållbart och rättvist samhälle. Fungerande skattesystem, en rättvis fördelningspolitik, satsningar på skola, sjukvård och sociala skyddsnät är avgörande för att långsiktigt minska fattigdom och bekämpa ojämlikheter. Vi vill se ett solidariskt bistånd som bekämpar fattigdom, bidrar till långsiktig utveckling och ställer krav på demokratiska framsteg.
Sverige ska fortsätta att vara en ledande humanitär aktör och bidra där hjälpen behövs som mest samtidigt som vi ska ha ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Det kommer en regering ledd av Magdalena Andersson att vara en garant för. Varför? Jo, för att vi socialdemokrater tycker att den biståndsmodell som Sverige har nu fungerar väl. Därför oroas vi över att enprocentsnivån ifrågasätts med alltmer kraft från den högerkonservativa sidan. Effekterna av ett sänkt bistånd skulle vara långtgående och dess enda uppgift skulle bli att hjälpa till vid humanitära kriser. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet skulle nästintill försvinna. Det är en oansvarig och navelskådande politik som vi står upp emot.
Riksdagspartiernas syn på det svenska utvecklingssamarbetet
Utvecklingsmagasinet har kontaktat alla åtta riksdagspartier och erbjudit dem att skriva debattartiklar om deras syn på det svenska utvecklingssamarbetet – hur de ser på enprocentsmålet och hur de vill att utvecklingssamarbetet ska se ut framöver. Artiklarna och eventuella repliker kommer att publiceras löpande på www.fuf.se/magasin.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
