Religiösa aktörer har stor betydelse för människor världen över – och därför också i arbetet med de globala målen. Att verka för fred mellan människor, tjäna sin nästa och att värna skapelsen är ett fundament inom världsreligionerna. Som aktiva i Svenska Kyrkans Unga och Svenska kyrkan ser vi ingen motsättning i ett utvecklingssamarbete som är både tros- och rättighetsbaserat.
Vid ett seminarium som nyligen ägde rum på Sida kring religion och bistånd, motiverade Mercy Niwe, en medarbetare inom Faith Partnership på Världsbanken, vikten av att arbeta med religiösa aktörer för att främja en global hållbar utveckling. I många länder är förtroendet mycket lågt för politiker och beslutsfattare som kanske inte ens är demokratiskt valda. Förtroendet för religiösa ledare är i många kontexter betydligt högre än för makthavarna.
Lokala religiösa aktörer kommer dessutom att finnas kvar långt efter att internationella biståndsaktörer lämnat platsen. Det understryker ytterligare vikten av samverkan med religiösa aktörer i arbetet med Agenda 2030 och de globala mål som världens länder kommit överens om.
Finns en negativ bild av religion inom bistånd
Inte sällan möter vi en förenklad och mycket negativ bild av hur biståndsarbete på religiös grund har sett ut och fortfarande tar sig uttryck, men forskningen visar en betydligt mer nyanserad bild. I flera kontexter är det genom religiösa sammanhang som arbetet med mänskliga rättigheter har kunnat drivas.
Ett exempel är medborgarrättsrörelsen i USA där man möttes i kyrkorna för strategisk ickevåldsträning. Ett annat exempel är den progressiva teologiska högskolan MIT i Burma/Myanmar som under militärdiktaturen länge var bland de få som kunde undervisa i mänskliga rättigheter, då under kodnamnet ”Human dignity”.
Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans organisation för utvecklingssamarbete och är medlem i Act Alliansen. Act står både för att agera och som förkortning för Action by Churches Together och är, ett av destörsta biståndsnätverken i världen, något som kanske inte är känt för så många.
Mycket normbrytande arbete inom kyrkan
Vi är stolta över det normbrytande biståndsarbete som kan bedrivas genom Act Svenska kyrkans partners. Vi tänker bland annat på kyrkan i Tanzania som jobbar med sexuella och reproduktiva rättigheter. Vi tänker på gräsrotsarbetet i den koptiskt-ortodoxa kyrkan i Egypten som jobbar med utbildning och mot könsstympning. Och vi tänker på den drivande ungdomsorganisationen i Sydafrika som agerar mot gruvindustrins exploatering.
Den Lutherska kyrkan i Costa Rica uttrycker ofta att de ser det som sin roll ”att vara en sten i skon” och påtala de existerande orättvisor de ser runt omkring sig – precis som diakoner, kyrkans socialarbetare, gör när de på nära håll möter fattigdom i Sverige.
Seriösa religiösa biståndsaktörer arbetar enligt samma humanitära principer som sekulära aktörer, utan diskriminering och med etablerade system kring klagomålsmekanismer och anti-korruption.
Svårt att förstå religionens roll
I den exceptionellt sekulära kontext som finns i Sverige kan det ibland vara svårt att förstå vilken roll religion spelar i människors liv världen över. Oavsett vad vi tycker om det är religion viktigt för majoriteten av världens befolkning.
Den som har bott i ett annat land under en längre tid vet hur det kan ta sig uttryck. Kyrkan, templet, moskén eller synagogan fortsätter vara närvarande i människors liv. Religion och religiös utövning är ingen motpol till modern utveckling – det är en del av ett modernt samhälle.
Behövs en andlig dimension
Vi tror därför att det är relevant att även inkludera en andlig dimension som komplement till de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av Agenda 2030. Detta är inte minst viktigt när vi ser hur många, framförallt unga, lider av ångest och oro i klimatkrisen och där psykisk ohälsa fortsätter öka bland unga i Sverige.
Här har religiösa aktörer kanske ett särskilt existentiellt ansvar. Det tar vi på stort allvar och vi samarbetar ofta mellan religioner kring det ansvaret. I linje med att sträva mot fredliga, inkluderande samhällen – mål 16 i Agenda 2030.
I utvecklingssamarbete och arbete med de globala målen är det viktigt att se till hela människan. Vi måste ta människors oro på allvar och erbjuda möjligheter att prata om även existentiella reflektioner av livet. Den psykosociala aspekten av Agenda 2030 är lika aktuell i det globala syd som i Sverige. Att inge hopp och livsmod i människors liv är av stor betydelse för en globalt hållbar värld.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
