När världens ledare samlades i New York för FN:s 80:e högnivåvecka, UNGA80, stod FN-reform och Palestinafrågan i fokus medan president Trump passade på att visa upp sin misstro för organisationen. I efterhand flaggar experter att både jämställdhet och verklighetsförankrad reform av de humanitära systemen hamnat i skymundan.
Årets högnivåvecka ägde rum i skenet av en finansieringskris. Där inte minst neddragningarna från USA, FN:s största finansiär, fått stora konsekvenser för organisationen. Med endast 19 procent av de begärda medlen täckta kallade generalsekreteraren António Guterres situationen “ett dödsstraff för många”.
USA:s president Donald Trump misstro mot FN-systemet speglades i hans anförande. Organisationen anklagades för att vara ineffektiv och “inte ens i närheten av att leva upp till sin potential”. I hans mening hade USA avslutat sju krig “utan hjälp från organisationen”.
– Hela det globalistiska konceptet måste förkastas fullständigt och totalt, förklarade han.
Sin kritik till trots ska Trump under ett senare möte med generalsekreteraren Guterres ha sagt att USA “står bakom FN till 100 procent”.
Globala syd kräver maktomfördelning
I kontrast till Trumps isolationistiska linje ska flera afrikanska ledare ha framfört ett enat budskap om behovet av meningsfull reform för att garantera rättvisa, jämlikhet och representation, enligt UN News.
Länder i globala syd ser FN:s finansieringskris som en möjlighet att omarbeta systemet för global styrning till att bättre tjäna majoriteten av världens befolkning, säger Alanna O’Malley, professor i global styrning och välstånd vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam, i en kommentar till Al Jazeera.
Flera afrikanska ledare upprepade det tre decennielånga kravet på en permanent, vetorättig plats för kontinenten i FN:s säkerhetsråd.
– FN kan inte vara verkligt internationella […] förrän vår kontinent ges en jämlik röst, sade Botswanas president Duma Gideon Boko som menade kontinenten behandlas med angenäm likgiltighet och efterfrågade verkligt inflytande för kontinenten i FN:s beslut.
Även Kongos president Denis Sassou Nguesso betonade att rådets nuvarande sammansättning inte längre speglar dagens geopolitiska verklighet, rapporterar Al Jazeera. Enligt AP News kallade Malaysia reformen ett ”absolut krav” för att befria rådet från dess ”förödmjukande paralys”.
Jämställdhet lyste med sin frånvaro
Tankesmedjan ODI Global, som bedriver forskning och rådgivning inom internationell utveckling och humanitära frågor, varnar för att jämställdhet halkar ned på agendan. Det menar kvinnliga delegater som ODI:s chef för jämställdhet och social inkludering, Caroline Harper, talat med. Samtidigt väljer USA att underminera stödet för kvinnors mänskliga rättigheter, och rättigheterna för hbtqi+-personer skriver hon.
– Av de 17 globala hållbarhetsmålen har just jämställdhet (SDG 5) gjort minst framsteg, menar Harper. – Jämställdhet är centralt i kampen för rättvisa, men finansieringsströmmarna för kvinnors rättigheter krymper.
Som ett inlägg i den debatt om FN-reform som präglade mötet lyfter Freddie Carver, chef för tankesmedjans Humanitarian Policy Group, behovet av reform av det humanitära arbetet. Han konstaterar att även om idén om lokalt ledarskap är välkänd har det internationella systemet misslyckats med att främja detta.
Förändringen redan sker på marken, ledd av lokala aktörer som frivilligorganisationer och lokala företag, och att det internationella systemet måste fokusera på att stödja det som redan händer i stället för att fastna i “gamla dystra samtal” om samma konventionella metoder, menar han.
Reaktioner på kriget i Gaza färgade mötet
När tiden kom för Israels primärminister Benjamin Netanyahus att tala inför generalförsamlingen lämnade flera FN-ledamöter salen i protest.
Palestinska företrädare fick i sin tur delta virtuellt efter att ha nekats inresevisum av USA. Beslutet mötte kritik från flera europeiska länder, däribland Frankrike och Spanien. FN-experter har påtalat att detta strider med det värdslandsavtal för FN-högkvarteret.
Den växande internationella trenden att erkänna Palestina som stat fick också ny fart under UNGA. När andelen FN-medlemsstater som erkänt Palestina växte till 81 procent, 157 av totalt 193 medlemsstater. Däribland Frankrike, Belgien och Luxemburg.
Som den enda europeiska permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, var Frankrikes beslut att erkänna Palestina särskilt betydelsefullt, menar Alanna O’Malley, professor i global styrning och välstånd vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam, i en kommentar till Al Jazeera.
Palestina innehar för närvarande officiell observatörsstatus till FN. De kan dela i debatter och initiativ, men har inte rösträtt. När FN:s säkerhetsråd senast röstade om ett fullt FN-medlemskap för Palestina i april 2024 blockerades detta när USA nyttjade sin vetorätt.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
