Den senaste veckans protester i Kazakstan, som urartade i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis, har för tillfället lugnat ner sig. President Kasym-Zjomart Tokajevs order till säkerhetsstyrkorna att “skjuta utan varning” och de förstärkande trupper som Ryssland har skickat till landet verkar ha stillat situationen. Enligt kazakstanska myndigheter har minst 164 personer omkommit i våldsamheterna.
Den andra januari utbröt protesterna i den mindre staden Zhanaozen i västra Kazakstan och spred sig snabbt till större städer. Minst 164 personer har omkommit till följd av oroligheterna och flera tusen personer har gripits, enligt landets myndigheter. Banker och affärer har plundrats, bilar har förstörts och byggnader har satts i brand. Det är fortfarande oklart vilka personerna som har deltagit i våldsamheterna är. Protesterna är de mest omfattande mot den auktoritära ledningen i Kazakstan på flera decennier.
Protesterna började som en reaktion på den kraftiga höjningen i bränslepriserna, men handlar i grund och botten om ett djupare missnöje över socioekonomiska klyftor, korruption, fattigdom och den auktoritära regimen i Kazakstan. Landet har betydande oljereserver och attraherar mängder av utländska investerare, men tillgångarna når inte hela befolkningen och landet präglas av en utbredd ekonomisk ojämlikhet.
Bränsepriserna har reglerats
Att demonstrera utan tillåtelse av regeringen är olagligt i Kazakstan. President Kasym-Zjomart Tokajev har kallat demonstranterna för terrorister och vägrat samtala med dem. Han har även sagt att protesterna var ett försök till en statskupp.
Trots hårda ord från regeringen har den givit efter på vissa punkter. Förra veckan meddelade presidenten att han har beordrat hela regeringen att avgå. Man har beslutat att reglera bränslepriserna i minst sex månader framåt, vilket innebär att de inte kommer att chockhöjas.
Men i ett land utan effektiv opposition och fri media gör några ministrars avgång inte mycket skillnad. Den politiska eliten har fortfarande ett järngrepp om landet.
För att stabilisera situationen har Ryssland skickat förstärkning till regimen i Kazakstan. Moskva insisterar på att det är en tillfällig lösning för att hjälpa till att skydda institutioner i landet. Men vissa, däribland USA:s utrikesminister Anthony Blinken, är tveksamma till Rysslands egentliga motiv.
Händelserna kommer i en tid när världens blickar är riktade mot Rysslands agerande vid gränsen till Ukraina. Under det rysk-amerikanska toppmötet i Genève, som började den tionde januari och fortsätter under veckan, kan även den ryska inblandningen i Kazakstan komma på tal.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se