The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

Hundratals personer i La Paz deltog i en flashmob i La Paz 2015 för att uppmärksamma könsbaserat våld – som är ett omfattande problem i Bolivia. Foto: UN Women. Källa: Flickr.

Analys

Kvinnovåldet i Bolivia – den andra pandemin

I Bolivia uppger sju av tio kvinnor att de har utsatts för våld i en nära relation och sedan 2013 har en kvinna mördats var tredje dag i landet. Pandemin, och de restriktioner som den har medfört, har förvärrat situationen för kvinnor ytterligare då många kvinnor har satts i karantän med sina förövare.

Redan innan pandemin slog till var mäns våld mot kvinnor, inte minst i nära relationer, ett utbrett problem i Bolivia. Landet sticker ut i Sydamerika på grund av den höga andelen kvinnomord – eller feminicidos som det kallas på spanska. Sedan 2013 har 840 kvinnor i landet mördats.

Våldet mot kvinnor har ökat

På många håll i Sydamerika, och inte minst i Bolivia, har demonstrationer och kampanjer med syfte att uppmärksamma den höga förekomsten av feminicidios ägt rum de senaste åren. En del åtgärder mot det utbredda kvinnovåldet har vidtagits i landet. Sveriges ambassad i Bolivia har tillsammans med Diakonia och EU finansierat en rapport som har kartlagt våldsutbredningen innan och i början av 2020. Rapporten har gjorts av nätverket Alianzas Libres sin Violencias, som består av ett 50-tal organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter i landet.

2013 instiftades en lag i Bolivia som ska garantera kvinnor ett liv utan våld och 2019 antogs en handlingsplan som flera institutioner i landet hade arbetat fram. Handlingsplanen inkluderade ett antal insatser för att kvinnomord och sexuella våldsfall, som annars ofta har förblivit ouppklarade, skulle prioriteras, utredas och att förövarna ska ställas inför rätta. Dessvärre ledde politiska oroligheter i landet under slutet av 2019 till att aktiviteter för att främja handlingsplanen ställdes in. 2020 kom pandemin och Alianzas Libres sin Violencias rapport visar hur det det utbredda våldet mot kvinnor ökade och kvinnomorden blev flera.

I karantän med förövarna

Den 21 mars 2020 sattes landet i total karantän och samhället stängdes ned fram till 31 maj. En gång i veckan mellan klockan sju på morgonen till klockan tolv tilläts människor gå ut, i övrigt fick man hålla sig hemma. Den nationella statistiken över registrerade kvinnomord och kvinnovåld minskade under första halvan av 2020, något som talar för att karantänen skulle inneburit att våldet mot kvinnor avtagit. Men statistiken är i detta fall missvisande.

Våldet minskade inte. Istället minskade kvinnornas möjlighet att anmäla våldet och möjligheten att få hjälp begränsades, eftersom institutioner och organisationer som hjälper våldsutsatta kvinnor att anmäla och fly sina förövare tvingades stänga ned sin verksamhet under karantänen. Olika verksamheter som hjälper våldsutsatta kvinnor räknades inte som tillräckligt nödvändiga för att undantas karantänkraven. Kommunala undersökningar som har gjorts av Alianzas Libres sin Violencia för att kartlägga bolivianska kvinnors situation under pandemin visar, till skillnad från den nationella statistiken, att våldet mot kvinnor har ökat drastiskt under pandemin.

Den största ökningen rör psykiskt våld, men även en ökning av fysiskt och sexuellt våld har skett på flera håll i landet. “Stanna hemma”-kampanjen kanske skyddade mot coronasmitta, men den skyddade inte mot utan bidrog snarare till den andra pandemin – våldspandemin. Inte nog med att den berövade många kvinnor möjligheten att anmäla våldet de utsatts för, kvinnorna sattes även i karantän med förövarna. Hemmet, platsen där man under karantänen skulle vara säker, blev för många kvinnor den mest farliga och hotfulla platsen att befinna sig på.

Under pandemin blev hemmet blev en farlig plats för många kvinnor i Bolivia. Foto: Alexas_fotos. Källa: Pixabay.

Alianzas Libres sin Violencia rekommenderar i rapporten att institutioner som hjälper våldsutsatta kvinnor ska räknas som så pass samhällsviktiga att de alltid bör vara tillgängliga i nödsituationer där våld mot kvinnor tenderar att öka. Det bör också möjliggöras att våldsanmälningar kan ske utan kvinnans fysiska närvaro. Dessutom behöver institutioner som hjälper våldsutsatta kvinnor få ökat ekonomiskt stöd, skriver organisationen i rapporten. Under början av 2022 går Bolivia igenom en fjärde våg av smittspridning och har fler smittade än någonsin. Om landet ännu en gång ska sättas i karantän eller om nya restriktioner som innebär isolering införs riskeras det redan utbredda kvinnovåldet att öka ytterligare. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Den som vill kan också lämna sin e-postaddress för chansen att vinna en fuffig goodie-bag!

Starta enkäten