En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala hållbarhetsmålen enligt regeringen. Coronapandemin har bidragit till ett ökat behov av hållbar konsumtion och nu tar Sverige för första gången fram en strategi för cirkulär ekonomi för att förbättra miljön.
Coronapandemin har orsakat en global hälsokris där nästan alla världens länder blivit drabbade. FN:s World Food Programme (WFP) varnade i våras för att pandemin kan leda till att många människor drabbas av en försörjningskris som värst kommer att drabba människor som redan lever under sårbara levnadsförhållanden. Antalet människor som lider av akut matbrist kan komma att fördubblas enligt WFP.
– Covid-19 är potentiellt katastrofalt för miljontals människor som redan hänger i en skör tråd. Det är ett hårt slag för miljontals människor som bara kan äta om de tjänar in en lön. Det tar bara ytterligare en chock – som COVID-19 – för att skjuta dem över kanten. Vi måste kollektivt agera nu för att mildra effekterna av den globala katastrofen, sade Arif Husain, WFP:s chefsekonom i ett pressmeddelande.
Företag i kris
I Sverige har coronapandemin påverkat landets ekonomi med tusentals arbetslösa, permitterade anställda och företag i kris. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin har tidigare uttalat sig om att regeringen vill se en återhämtning av samhället som skyndar på en omställning till en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Det behöver ske en förändring i hur värdefullt material används enligt regeringen och Isabella Lövin som menar att ineffektiv användning av resurser idag står för uppskattningsvis femtio procent av klimatutsläppen. Genom en mer effektiv användning av material kan både deras livslängd och värde öka samtidigt som uttaget av ny råvara och avfallet minskar.
Slutet kretslopp för att spara på jordens resurser
En cirkulär ekonomi innebär att det linjära ekonomiska system vi har idag byts ut mot ett slutet kretslopp för att spara på jordens resurser enligt Naturskyddsföreningen. Dagens ekonomiska system kan liknas vid en rak linje där vi utvinner material från naturens resurser för att producera varor som sedan blir avfall. Strävan i en cirkulär ekonomi är att produkter ska ha en så liten negativ miljöpåverkan som möjligt och att så lite som möjligt av produkterna ska bli avfall. Istället för att de blir avfall återvinns materialen från produkterna så att de kan ingå i ny produktion.
Varor ska hålla längre och ha en längre livslängd vilket ställer högre krav på hög kvalité och tillverkning utan farliga kemikalier som förhindrar att produkterna kan återvinnas. Ytterligare ett sätt att minska på en produkts miljöpåverkan är genom att flera personer delar på den, vilket i praktiken innebär att antingen flera personer äger en produkt tillsammans eller att produkten lånas eller hyrs ut till flera användare.
Nationell strategi för att nå omställning
För att minska Sveriges resursanvändning beslutade regeringen i somras att Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi och tidigare under hösten presenterades den nationella strategin för omställning av Isabella Lövin och Ibrahim Baylan, näringsminister.
– En cirkulär ekonomi är klokare, betydligt bättre för miljön och dessutom skapar vi möjligheter till många nya jobb och ett hållbart företagande, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.
För att nå flera av de globala hållbarhetsmålen är omställningen till cirkulär ekonomi också nödvändig. Men även för att framtidssäkra svenskt näringsliv och Sveriges viktiga export. Omställningen kräver handlingsplaner med konkreta åtgärder som nu ska ses över i dialog med näringsliv, branschorganisationer och myndigheter, enligt regeringen.
– Näringslivet spelar en central roll i utvecklingen mot den cirkulära ekonomin. Det svenska näringslivet har höga ambitioner när det gäller cirkulär ekonomi och vill axla en drivande roll, skriver Svenskt Näringsliv.
Företags agerande
Företagsnätverket Circular Sweden samlar företag som driver utvecklingen av cirkulära materialflöden framåt är eniga med regeringen om att cirkulär ekonomi skulle vara gynnsamt för svenska företag. Bland de svenska företag som påbörjat sitt cirkulära omställningsarbete finns bland annat H&M och IKEA. Flera företags omställningsarbete beskrivs i en nyligen publicerad rapport.
Bland initiativ som lyfts finns H&M:s mål att enbart använda återvunna eller hållbart framtagna material till år 2030, vilket planeras att uppnås genom att bland annat utbilda odlare i hur de kan minska vattentillgången vid odling av bomull.
IKEA planerar att skapa produkter som håller längre och använda sig av 100 procent cirkulära produkter och 100 procent förnybara eller återvunna material till år 2030. IKEA öppnade även i början av november sin första secondhand butik för IKEA produkter. Sveriges kommuner satsar även de på att skapa förutsättningar för ett fungerande cirkulärt samhälle. Initiativen varierar mellan stora och små satsningar, enligt Circular Economy.
Privatpersoners agerande spelar en avgörande roll
För att uppnå en hållbar konsumtion i Sverige och lyckas med omställningen till cirkulär ekonomi krävs det även engagemang från privatpersoner enligt regeringens tidigare uttalanden. Detta kommer att ställa nya krav på privatpersoners konsumtionsmönster vilket går hand i hand med den uppmaning som kom i våras från flera samhällsaktörer. Debattörerna menar att det svenska folket behöver göra konsumtionsval som värnar om miljön men även om mänskliga rättigheter.
Coronapandemin har skapat ett förändrat arbetsklimat
Fyra miljarder människor i världen lever idag utan skyddsnät vilket innebär att möjligheten att ställa mat på bordet är direkt knytet till att ha en löneinkomst och endast 65 procent av de som arbetar i första ledet av handelskedjan tjänar idag en levnadslön skriver Fairtrade Sverige och medförfattande organisationer. Dessa människor saknar de marginaler som behövs i krissituationer.
Både offentlig sektor och privatpersoner kan och bör göra konsumtionsval som bidrar till att mänskliga rättigheter och miljö tillgodoses inom världshandeln, enligt Fairtrade Sverige och flera aktörer. Pandemin har förstärkt behovet av hållbar konsumtion och samtidigt försvårat omställningen. Många europeiska länder har dock på grund av pandemin fått svårare att ställa om till mer hållbar konsumtion och har misslyckats att införa EU:s paket för cirkulär ekonomi i nationell lagstiftning enligt EBB. Samtidigt som möjligheterna för positiv förändring inom EU belysts.
– Pandemin sätter regeringar och ekonomier i medlemsstaterna under hårt tryck, samtidigt som den belyser möjligheterna att tillämpa bästa praxis och ändra beteenden hos stora delar av EU:s befolkning, skriver den europeiska miljöorganisationen EEB.
Vad innebär det att ställa om till en cirkulär ekonomi?
1. Att minska konsumtionen av nya saker.
2. Återanvända mer.
3. Designa produkter och förpackningar smartare.
4. Återvinna mer material.
5. Utnyttja energin i det som inte kan återvinnas och som därför måste förbrännas.
Källa: Naturskyddsföreningen
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se