FUF är på plats i Almedalen! Varje dag publicerar vi en kort sammanfattning av föregående dag med fokus på de globala frågorna.
Bistånd, mänsklig säkerhet och utvecklingsfinansiering var återkommande teman under onsdagens många samtal och seminarier i Almedalen. Att vi befinner oss i ”det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget” upprepades flitigt under dagen, men flera röster varnade också för att det militära perspektivet har fått dominera alltför mycket. ”Diplomati är viktigare än avskräckning” sa Försvarshögskolans rektor Robert Egnell, och ”prevention is better than cure” sa Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Modéer. Katarina Tolgfors, moderat i utrikesutskottet, försvarade dock politiken och sa att ”vi måste möta krafter i auktoritära länder med hard power” och det inte går att vänta med upprustning till dess att ”Ryssland står vid gränsen”. (Moderaterna vill enligt finansminister Elisabeth Svantesson bland annat finansiera upprustningen genom nedskärningar i biståndet, reds. anm.)
— No man is an island – tänker vi bara på Sveriges säkerhet kommer vi att skjuta oss själva i foten, sa Egnell, som menar att förebyggande arbete och internationellt samarbete är centralt för att skydda människor från säkerhetshot inte bara i form av våld, utan även i form av fattigdom och klimatkatastrofer.
Flera seminarier lyfte vikten av utökat samarbeten mellan civilsamhälle, politik och näringsliv för att hantera samtidens kriser: säkerhetskrisen, klimatkrisen, demokratikrisen och finansieringskrisen.
Resursgapet mellan mål och medel är stort, och i takt med att biståndsbudgetar krymper efterlyses nytänk och nya samarbeten. Filantroper och företag väntas spela en allt större roll framöver – inte minst inom utvecklingsfinansieringen. Några vittnade om att flera gränsöverskridande initiativ redan håller på att växa fram i de hålrum som minskade biståndsbudgetar lämnar både i Sverige och globalt.
— Ju närmare vi sitter varandra, desto varmare blir det, kommenterade Postkodlotteriets Rickard Sjöberg på ett seminarium om globala trender och framtidens bistånd.
På samma seminarium uttryckte Sidas Annika Otterstedt hopp om framtiden: trots nedskärningar är biståndsviljan i Sverige stark, och intresset från näringslivet för att bidra större än någonsin. Samtidigt varnade UNHCR:s Annika Sandlund för en växande ”empatikris”, där förmågan att förstå människor på flykt – undan krig, förtryck och klimatkatastrofer – verkar minska, och att detta kan komma att få förödande konsekvenser.
Partiledartal om klimat, bistånd och ledarskap
Under onsdagen talade Centerpartiets Anna-Karin Hatt och Miljöpartiets Amanda Lind från Almedalsscenen. Båda fokuserade på klimatfrågan och Sveriges roll i världen.
Hatt lyfte att klimatförändringarnas effekter redan märks i Sverige genom torka, översvämningar och smältande glaciärer. Hon kritiserade regeringen och Sverigedemokraterna för att sänka klimatambitionerna, trots att utsläppen ökar och Sverige missar sina mål. Det handlar inte om brist på kunskap, sa hon, utan om politiska prioriteringar. Sverige bör åter bli ett klimatföredöme, både av moraliska skäl och för att klimathotet driver nya konflikter och flyktingströmmar.
— Sverige ska möta kriser med humanism, ansvar och hållbara lösningar – inte med rädsla och slutenhet, sa Hatt.
Lind varnade för en samtid präglad av krig, klimatkris och växande ojämlikhet, där demokratin pressas tillbaka och civilsamhället trängs undan. Hon betonade att klimatkrisen redan är här och att klimatomställningen måste vara rättvis. Lind lyfte även biståndets roll i att bygga global trygghet, och kritiserade regeringen för att ha dragit in stödet till UNRWA, FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar:
— Vi kräver att regeringen omedelbart återupptar stödet till UNRWA, återupprättar biståndet och slutar underminera Sverige som en trovärdig röst för mänskliga rättigheter och demokrati i världen. Vi kräver att regeringen står upp för internationell rätt och fördömer grova folkrättsbrott – oavsett om det handlar om Hamas, Iran, Ryssland, Israel eller USA.
Klimat och säkerhet – två sammanlänkade hot
Sambandet mellan klimat och säkerhet diskuterades på ett seminarium arrangerat av Svenska Freds- och skiljedomsföreningen där Gabriella Irsten jobbar som sakkunnig.
Gabriella, många pratar om säkerhet och försvar i Almedalen i år. Klimatförändringarna är ett annat återkommande tema. Vilka kopplingar finns mellan de två?
— Vi ser två parallella säkerhetshot just nu: ett nationellt kopplat till världsläget, och ett klimatrelaterat. De är starkt sammanlänkade – klimatförändringar driver konflikter, och krig skadar klimatet. Men trots detta behandlas de ofta var för sig. I Sverige pågår nu en massiv upprustning där Försvarsmakten, som är landets näst största myndighet, undantas både från delar av miljöbalken och internationella avtal som Parisavtalet. Samtidigt är militära verksamheter extremt utsläppstunga och har en väldigt hög användning av PFAS för att bara nämna två exempel.
Varför pratar man inte mer om detta?
— För att det är politiskt obekvämt. Det går inte att klimatanpassa upprustningen i den takt som politiken vill se den.
Vad behöver göras?
— Vi måste erkänna sambandet mellan militarisering och klimatförändringar. Försvarsmakten måste omfattas av samma miljökrav som andra aktörer. Vi måste prioritera klimatsmart upprustning. Och i ett större perspektiv är upprustningen inte en långsiktig lösning på det nationella säkerhetshotet – den riskerar att förvärra konflikter snarare än att förebygga dem. Istället behövs mer fokus på förebyggande arbete, klimatsäkerhet och internationellt samarbete. Förebyggande arbete behövs för att lösa grundproblemen, medan upprustning leder till nationell osäkerhet och klimatosäkerhet.
Tisdagens sammanfattning från Almedalen hittar du här!
Pssst! Du missar väl inte att få en inblick bakom kulisserna och partiernas vallöften kring biståndspolitiken – du hittar allt i höjdpunkten ”Almedalen 2025” på vår Instagram.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se