Forskare menar att den beräknade tiden för när hela Jakarta kommer befinna sig under vatten är år 2050.
Foto: michaelsyoma, Unsplash

Nyhet

Jakarta – En mångmiljonstad byggd på sumpmark

Det är pumpningen av grundvatten, tillsammans med mängden mark täckt av betong, som är en av de största faktorerna till att den indonesiska huvudstaden Jakarta sjunker. Idag saknar hälften av invånarna vatten i sina hem, istället får de rinnande vatten från grundvattenpumpar. För att råda bot på problemet föreslår därför Indonesiens regering att flytta huvudstaden till Borneohalvön.

Marken under Indonesiens huvudstad Jakarta kan liknas vid en blöt svamp – ju mer vatten som utvinns, desto mer töms den, vilket gör att jorden komprimeras och kollapsar medan marken ovanför sjunker. Dessutom täcks staden till stor del av betong till följd av Jakartas snabba ekonomiska utveckling, befolkningstillväxt och utökad infrastruktur. Mängden betong gör det i sin tur svårt för regnvatten att sjunka ner till grundvattnet i jorden och fylla på lagret av akvifer. Detta innebär att regnet, som vanligtvis hade fyllt på lagret av akviferer, nu inte absorberas och genererar mer grundvatten som kan pumpas upp för att tillgodose invånarna med vatten. Därför måste fler pumpar byggas för att utvinna det grundvatten som finns kvar långt ned i jordens akvifer. Den ökade mängden av grundvattenpumpning bidrar till att staden sjunker eftersom jorden pressas ihop och bryts samman när akvifererna töms.

Det koloniala arvet 

För att förklara hur dagens vattenpumpsystem i Jakarta utvecklades måste vi förflytta oss tillbaka till 1700-talet när européiska stormakter koloniserade stora delar av världen, däribland Indonesien. Nederländerna koloniserade landområdet kring dagens Jakarta och rev i samband med detta hela den dåvarande staden för att bygga upp en ny stad. Den nya staden byggdes upp med smala radhus längs ett rutsystem av kanaler, till mångt och mycket likt Amsterdam. 

Rutsystemet fungerade i sin tur som ett hjälpmedel för att upprätthålla segregationen i staden på grund av att få broar upprättades mellan de olika stadsdelarna i syfte att kontrollera befolkningen. Nederländare och lokalbefolkning skulle leva separerade. 

Efter ungefär hundra år som koloni började smittor spridas via stadens kanaler och många invånare insjuknade i sjukdomar som tyfus och malaria. Till följd av sjukdomsspridningen flyttade de nederländska kolonisatörerna till en annan del av staden. Väl där byggdes ett vattenpumpningssystem för att de inte skulle behöva använda vatten från den nu sjukdomsfyllda kanalen i staden. Eftersom pumpar endast byggdes i den del av staden som européerna bodde i resulterade det i att stora delar av staden inte hade tillgång till vatten i sina hem, utan var tvungna att hämta vatten från grundvattenpumpar på gatorna. Segregationen tog sig nu även uttryck genom vem som har tillgång till rent rinnande vatten i sitt hus. 

Denna typ av vattensegregering fortsatte till år 1949 när Indonesien deklarerades självständigt från Nederländerna. Från 1950 till 2020 gick Jakartas population från knappa 2 miljoner till närmare 11 miljoner invånare, något som ställde krav på mer bebyggelse och stadens expansion var ett faktum. Utvecklingen ledde till att större delar av staden täcks av betong vilket betyder att regnvatten inte når akvifererna i marken – vilket gör att staden sjunker. Samtidigt kvarstår problemet med vattenförsörjning då inte ens hälften av de som bor i Jakarta har tillgång till vatten i sina hem. 

Framtiden för Jakarta 

Den beräknade tidpunkten för när hela Jakarta kommer att befinna sig under vatten är år 2050 enligt forskare. Flera försök har gjorts med att bygga murar för att skydda staden från översvämningar, men likt resten av staden sjunker även murarna. Forskare förklarar att Jakarta kommer att fortsätta sjunka tills den dag grundvattnet slutar pumpas, vilket känns avlägset när det inte finns något annat alternativ för stora delar av Jakartas befolkning, i synnerhet de som redan har det svårast i samhället. 

Det är främst fattiga fiskare som bor vid kusten som tvingas bygga upp sina hus om och om igen när de drabbas av de stigande vattennivåerna. Samtidigt är det flera städer runt om i världen som har mött samma utmaningar som Jakarta. Ett exempel är Tokyo där man år 1950 lyckades stoppa staden från att sjunka genom att tillhandahålla vatten via rör till stora delar av hemmen i staden. Andra städer som lyckats stoppa en liknande utveckling i regionen är Shanghai, Taipei och Bangkok. 

För att lösa problemet med den sjunkande staden föreslår Indonesiens regering att flytta mångmiljonstaden Jakarta till den närliggande ön Borneo. Att en flytt av Jakarta, som är hem åt 10,5 miljoner människor, kommer att påverka ekosystemet och djurlivet på Borneo, samt de allra fattigaste invånarna i Jakarta är en realitet.

AKVIFER

Akvifer är en underjordisk geologisk bildning långt ned i marken som lagrar friflödande grundvatten i så stora mängder att grundvatten kan utvinnas.

Dela det här: