Ländernas överenskommelser under klimatkonferensen COP26, i synnerhet den om kolkraft, har både fått positiva och negativa reaktioner. Bild från kolkraftverket Neurath i Grevenbroich, Tyskland. Foto: Catazul. Källa: Pixabay.

Nyhet

COP26: En lyckad klimatkonferens eller en greenwash-festival?

Den 31 oktober drog FN:s 26:e klimatkonferens COP26 igång. Enligt forskare var mötet lyckat efter bara några dagar, medan klimataktivisten Greta Thunberg kallade mötet för en ”greenwash-festival”. Och det var inte bara klimataktivister som blev besvikna när världens länder beslutade att enbart dra ned på kolkraften i stället för att fasa ut den helt.

Efter ett två veckor långt möte antogs den 13 november en slutgiltig överenskommelse på COP26 i Glasgow, som kom att kallas för “The Glasgow Climate Pact”.

Precis innan mötets slut framförde Indien och Kina önskemål om att ändra bestämmelsen från att fasa ut kolkraft till att istället fasa ned den, vilket gick igenom – trots invändningar från bland annat Marshallöarna.

Alok Sharma, klimattoppmötets ordförande, uttryckte sin förståelse för den besvikelse många kände gällande ändringen från Indien och Kina. Alok Sharma framhöll dock vikten av att hela överenskommelsen skulle accepteras.

Med klimatöverenskommelsen i Glasgow håller vi 1.5-gradersmålet vid liv, men dess puls är svag. Det kommer bara överleva om vi omvandlar detta till handling – snabbt, sa en märkbart rörd Alok Sharma.

Alok Sharma citerade i slutet av mötet Barbados statsminister Mia Mottley, som i början av mötet sa att två grader är en dödsdom för lågt belägna länder.

Kanske inte når 1.5-gradersmålet

Enligt Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik, var mötet efter redan några dagar lyckat.

– Det kommer kanske inte att ge lösningar som gör att man ligger i linje med 1.5-gradersmålet, men det är långt över de förväntningar som fanns innan mötet. Men jag tror inte att ö-staterna och de unga klimataktivisterna kommer att vara nöjda med beskeden från mötet, sa Linnér till DN under konferensens fjärde dag.

Greta Thunberg: “Bla bla bla”

Under Fridays for Futures klimatmanifestation i Glasgow talade många unga människor om allvaret av klimatkrisen. Greta Thunberg kallade mötet för en greenwash-festival och ett två veckor långt firande av ”business as usual” och “bla bla bla”.

– Kämpar vi för att rädda oss själva och den levande planeten eller kämpar vi för att kunna fortsätta som vanligt? Våra ledare sa att vi kan få både och. Den hårda sanningen är att detta inte är möjligt i praktiken, fortsatte Greta Thunberg i sitt tal.

Unga klimataktivister menar att världsledarnas mål och överenskommelser gällande klimatet är otillräckliga. På bild: en klimatdemonstration i Tyskland, 2019. Foto: Markus Spiske. Källa: Pixabay.
Afrikanska länder drabbas hårt av klimatförändringarna

Även den ugandiska aktivisten Vanessa Nakate höll ett uppmärksammat tal där hon pratade om att klimatförändringarna drabbar Afrika väldigt hårt trots att kontinenten historiskt sett bara bidragit till tre procent av de globala utsläppen. Vanessa Nakate hävdade även att 1.5-gradersmålet inte är tillräckligt för många samhällen i Afrika och förklarar att 1.2 grader redan bidrar till lidande och katastrof.

I sitt tal belyste Vanessa Nakate också att aktivister från de mest påverkade områdena inte inkluderas i bilder och konversationer. Ett tidigare exempel på detta är när Vanessa Nakate klipptes bort från en bild på henne själv och ytterligare fyra klimataktivister.

– Hur kan vi få klimaträttvisa om personer från de mest påverkade områdena inte blir lyssnade på? säger Vanessa Nakate i sitt tal.

Klimatmöten 2022

I juni 2022 kommer Sverige och Kenya vara värdar för ett FN-möte 50 år efter FN:s första miljökonferens. Mötet går under namnet Stockholm+50: ”A healthy planet for all – our responsibility, our opportunity” och ska bland annat bidra till att öka takten i genomförandet av målen i Agenda 2030.

FN:s nästa klimatkonferens, COP27, kommer äga rum i november 2022 i Sharm El-Sheikh i Egypten.

 

Detta kom länderna överens om på klimatkonferensen COP26

Från att 30 procent av världens BNP täcktes av nettonollåtaganden täcks nu 90 procent av världens BNP och över 85 procent av de globala utsläppen av nettonollåtaganden*.

153 länder har lagt fram nya utsläppsmål, dessa täcker 80 procent av världens växthusgasutsläpp.

Fasa ned kolkraft, stoppa avskogning, minska metanutsläpp och påskynda övergången till elfordon.

Rekordbelopp för anpassningsfinansiering för att öka beredskapen för klimatkriser.

Utvecklade länder kommer senast år 2023 nått klimatfinansieringsmålet på 100 miljarder dollar. De åtog sig också en signifikant ökad finansiering till fonder så som The Least Developed Countries Fund (LDCF).

*Nettonollutsläpp betyder så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp eller kolupptag på annat vis. På så vis blir de totala utsläppen noll. Källa: klimatordlista.se

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Starta enkät