Sveriges Natoansökan har blivit utmanad av Turkiet, som inte vill tillåta ett svenskt Natomedlemskap om inte Sverige går med på fem krav som Turkiet har framfört. Ett av dem är att återkalla exportförbudet av vapen som Sverige införde mot Turkiet under 2019.
Efter att Turkiet invaderade det självstyrande kurdiska området i norra Syrien 2019 reagerade flertalet EU-länder på agerandet, däribland Sverige. Utrikesminister Ann Linde ansåg att invasionen stred mot folkrätten, och som en respons stoppade Sverige sin vapenexport till Turkiet, som året innan hade nått en rekordnivå.
Turkiet, som är medlem i Nato, har motsatt sig ett svensk Natomedlemskap och kräver att Sverige ska gå med på fem olika krav som president Tayyip Erdoğan har framfört. Bland annat kräver Erdoğan att Sverige ska återkalla sitt vapenembargo och sanktioner mot Turkiet. Något vapenembargo infördes aldrig i praktiken, men Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP), som ansvarar för den svenska vapenexporten och är den myndighet som utfärdar tillstånd till svenska företag som vill exportera vapen, återkallade under 2019 alla utförseltillstånd till Turkiet och avslog samtliga ansökningar samma år.
Men till följd av kraven på Sverige från Turkiet har nu ISP svängt i frågan om vapenexport till Turkiet. Karl Evertsson, chef på ISP, förklarar att situationen kring Sveriges ansökan till Nato som nu har uppstått kan påverka huruvida vapenexport tillåts eller inte.
– Prövningen utgår från försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska skäl och kriterier. De kan ändras över tid. Det är en turbulent tid, allt inom det säkerhetspolitiska området från kriget i Ukraina till diskussionen om svenskt Natomedlemskap är aspekter som kan påverka en prövning, säger Karl Evertsson till Expressen.
