Efter att den ugandiska maratonlöparen och OS-deltagaren Rebecca Cheptegei mördades av sin pojkvän i september har debatten om femicid kommit i fokus. FUF förklarar vad begreppet femicid innebär, dess globala utbredning, och hur kvinnorättsorganisationer bekämpar det.
Den 3 september spreds nyheten att Rebecca Cheptegei, en ugandisk löpare som under sommaren tävlat i OS i Paris, vårdades på sjukhus med svåra brännskador. Detta efter att hennes pojkvän misstänktes ha hällt bensin på henne och tänt eld. Två dagar senare avled hon av sina skador.
Rebecca Cheptegei blev 33 år gammal. Hon bodde i Kenya, ett land där våld mot kvinnor är ett utbrett problem. Aktivister i landet har efter mordet tagit till gatorna i protest efter att händelsen återuppväckt debatten om femicid.
Men vad är egentligen femicid?
Begreppet myntades på 1970-talet av sociologiprofessorn Diana Russel. Ordet femicid är en kombination av engelskans homicide och det latinska ordet för kvinna – femina. Amnesty International definierar femicid som “mord av kvinnor – just för att de är kvinnor”, medan FN definierar fenomenet som det könsrelaterade och avsiktliga mördandet av kvinnor och flickor.
Femicid drivs av faktorer såsom stereotypiska könsroller, diskriminering, ojämna maktrelationer, och sociala normer. Nästan 90 000 kvinnor och flickor världen över dödades avsiktligen under 2022. Den högsta siffran på två decennier. I 48 000 av dessa fall var förövaren en partner eller annan familjemedlem. Detta enligt en rapport av UN Women, som också noterar att mörkertalet troligen är betydligt större än så.
Afrika är den kontinent med både högst antal och högst andel femicid i världen. År 2022 fanns 20 000 av offren på kontinenten. Men runt om i världen löper också vissa grupper av kvinnor större risk att utsättas för femicid än andra, exempelvis kvinnor som tillhör ursprungsbefolkningarna i Australien och Kanada.
Inte heller Sverige är förskonat. Här dödas en kvinna av en man var tredje vecka. År 2023 anmäldes närmare 25 000 sexualbrott, de flesta mot flickor eller kvinnor. Samtidigt som det uppskattas att enbart en fjärdedel av våldet i nära relationer i Sverige faktiskt anmäls.
En ljusare framtid
Aktivister och kvinnorättsorganisationer världen över kämpar dagligdags mot mäns våld mot kvinnor. Vissa förespråkar rättsliga åtgärder för att förändra synen på femicid och för att offer lättare ska få tillgång till rättvisa. År 2007 blev Costa Rica det första landet att göra femicid till ett lagdefinierat brott, och flera andra länder har sedan dess följt samma väg.
Ändrad lagstiftning kan innebära strängare straff för förövare. Detta har varit ett särskilt använt verktyg för att minska offertalen i Latinamerika vilket, precis som Afrika, är en region där könsbaserat våld är ett stort problem. Sverige är ett av många länder där femicid inte finns som en egen brottsrubricering. Istället behandlas dessa kvinnomord under rubriceringar som mord, våldtäkt och grov kvinnofridskränkning.
Protesterna efter mordet på Rebecca Cheptegei är inte de första protesterna mot femicid som utbrutit i Kenya. Senast i januari demonstrerade 20 000 människor i landet. Påverkansarbetet resulterade bland annat i ett särskilt team som ska utreda femicid i landet och bildandet av en hotline för kvinnor som utsätts för våld.
När Cheptegeis kropp togs emot av familj inför hennes begravning närvarade stöttande aktivister. En av dem var Viola Cheptoo, grundare av kvinnorättsorganisationen Tirop’s Angels.
– Vi är här för att säga att nu får det vara nog, vi är trötta på att begrava våra systrar på grund av könsbaserat våld, sade hon till reportrar på AfricaNews.
Fler texter om kvinnor och flickors rättigheter
Agnes Fältman i Österrike: ”Stor utmaning med jämställdhet i det tysktalande Europa”
Fleur Riller Lendemar: ”Mödradödligheten i världen minskar – men ojämställdheten kvarstår”
Agnes Durbeej-Hjalt om ledarskapskapsutbildningar: ”Främjande av lokal demokrati: ’Måste göra sin röst hörd’”
Sofia Karlsson i Zambia ”Att leva som HBTQ+-person i Zambia har påmint mig om varför Pride behövs”