Framtidens utvecklingsagenda kräver mer än bistånd

Om ett år kommer världen att ha nya utvecklingsmål för att utrota extrem fattigdom. De månader som ligger framför oss kommer att kantas av förhandlingar och diskussioner om innehåll och finansiering. Sida ska, som en naturlig del av Sveriges arbete för en ny utvecklingsdagordning, göra allt vi kan för att bidra till att målen blir väl avvägda, fokuserade och genomförbara. Det skriver Charlotte Petri Gornitzka, Sida

Öppnandet av FN:s generalförsamling skapar en smältdegel av diskussioner kring de nya krav, utmaningar och möjligheter som en ny utvecklingsagenda ställer på Sverige och andra ledande nationer inom internationellt utvecklingssamarbete.  Under en vecka i USA har jag deltagit i flera diskussioner och tar med mig hem en stark känsla av att 2015 är ett år som kan ge en nystart för framtidens hållbara utvecklingssamarbete.

Under veckan i USA har Sverige bland annat lanserat ett nytt partnerskap för klimatinsatser och en global innovationsfond. Vi har flyttat fram positioner om finansiering av utvecklingsagendan.

För mig representerar dessa olika aktiviteter på många sätt det frågor som är högt prioriterade inför nästa år. Då ska de nya hållbara utvecklingsmålen post-2015 sättas och frågor som rör klimat och finansiering blir dominanta.

Får vi som vi vill så kommer de nya målen att integrera värden tydligt kopplade till jämställdhet, mänskliga rättigheter och hållbarhet i dess olika dimensioner. För att nå målet att utrota den extrema fattigdomen till 2030 behövs just en bred hållbarhetssyn. Och det behövs nya, innovativa former för att såväl finansiera utveckling som att samarbeta för att nå målen. Det är en utgångspunkt för Sidas prioriteringar framöver.

Vi ser framför oss en utveckling där biståndet blir allt mindre i förhållande till andra finansiella flöden som direktinvesteringar och remitteringar. Världens totala bistånd på cirka 135 miljarder dollar kommer inte att vara tillräckligt för att möta den framtida utvecklingsagendan. Det betyder inte att biståndet blir mindre viktigt, tvärtom! Utvecklingssamarbetet kommer fortsätta att spela en viktig roll för att bekämpa fattigdom och förtryck. Det kan vi göra genom att även mobilisera och samspela med andra resurser utöver biståndet. För att finansiera och genomföra den nya utvecklingsagendan krävs att vi utformar nya metoder, verktyg och samarbeten. Vi måste skapa nya instrument och utveckla våra metoder för att skapa bra resultat på bästa möjliga sätt i varje land och kontext där vi arbetar.

Sverige kommer att genom Sida, många av våra aktiva civilsamhällsorganisationer och även nytänkande företag, finnas på plats på ett antal möten där de viktigaste frågorna kommer att knådas inför att den nya ambitiösa och breda utvecklingsagendan sätts. Mötena är milstolpar och processerna som leder fram till dem är centrala medel för att sätta prägel på agendan.

Den rapport som FN:s generalsekreterare lägger fram med sin syn på vad de nya målen ska innehålla är en mycket viktig utgångspunkt för förhandlingar och samtal som ska leda fram till de slutgiltiga målen som presenteras om ungefär ett år.

Bland milstolparna finns också till exempel klimatmötena i New York och Lima, Världsbankens årsmöte i oktober och flera andra evenemang. Men för att nå hållbara mål krävs också hållbar finansiering och nytänkande. Därför är det många som talar om och siktar in sig på Financing for Development-mötet i Addis Abeba i juli nästa år. Där kommer världens ledare att leverera åtaganden om hur den nya utvecklingsagendan ska finansieras. Det handlar om nationell resursmobilisering genom skatter, om bistånd från såväl hög- som medelinkomstländer, om näringslivets roll både nationellt och multinationellt, filantroper, civilsamhälle och andra aktörer.

Resultaten i Addis Abeba kommer att få stor effekt på hur målen kommer att tas emot, på hur klimatutmaningar och utvecklingsfrågor kommer att hanteras.

Jag kommer att verka för att Sida ska spela en central roll som en del av Sveriges insatser för att bidra till den nya agendan. Jag hoppas nu att alla svenska aktörer – såväl folkligt rotade civilsamhällsorganisationer som de näringslivsaktörer som ligger i framkant kring hållbarhetsfrågorna, fackliga organisationer och akademin – ska vara med och se till att de värden som vi har en samsyn kring kommer upp på dagordningen när vi deltar i dessa möten och förberedelser. Vi vill leda förändringen. För att göra det måste vi vara synliga och tydliga i forum där ändringen görs.

Vi har mycket att lära av andra och det finns så många människor, organisationer och företag att inspireras av. De idéer som delas och de diskussioner som vi tar del av har värde för hur svenskt bistånd kommer att se ut i framtiden.

Jag vill att vi ska göra allt vi kan för ett bra resultat av de viktiga mötena vi har framför oss, där Sverige kan bidra med vårtnytänkande om hur man kan finansiera insatser för en hållbar utveckling som gynnar människor som lever i fattigdom. Jag vill att vi ska bidra till en uppsättning väl formulerade nya utvecklingsmål som kommer att vägleda vårt arbete i många år framöver.

Tillsammans är vi med och lägger grunden för de resultat som på kort och lång sikt kommer de människor som vi arbetar för till del. Vi har ett ansvar för att det ska bli en inkluderande process där deras röster hörs och att gemensamt verka för en hållbar framtid utan extrem fattigdom. 

Charlotte Petri Gornitzka,
Generaldirektör på Sida