Det högernationalistiska partiet Freiheitliche Partei Österreichs (FPÖ) vann det österrikiska parlamentsvalet för första gången i landets historia. Trots den senaste tidens förödande översvämningar fick det klimatförnekande och Rysslandsvänliga partiet flest röster. Nu väntar möjligen en mörkare framtid för EU:s stöd till Ukraina, eftersom FPÖ helt och hållet vill avskaffa det, skriver Agnes Fältman.
– Vi fick det vi förväntade oss, skriver en vän i ett sms sent på söndagskvällen den 29 september.
I ett och ett halvt år har jag bott i Wien, där jag och bland annat varit FUF-korrespondent för Utvecklingsmagasinet. Nu har det varit val i Österrike och det högerpopulistiska partiet FPÖ har för första gången i landets historia blivit störst i parlamentsvalet. Detta verkar inte ha förvånat någon, baserat på vad mina bekanta berättat och på tongångarna i den österrikiska pressen. Jag själv blev inte det minsta överraskad.
Att FPÖ skulle få hela 28,8 procent av rösterna var det däremot inte lika många som hade väntat sig. I EU-valet i juni i år blev FPÖ störst i landet, men det moderata regeringspartiet Österreichische Volkspartei (ÖVP) och de österrikiska socialdemokraterna låg då inte långt bakom. I det nationella valet däremot fick FPÖ 2,5 procentenheter mer än ÖVP — ett katastrofval för regeringspartiet.
Inte ens den förödande stormen Boris och de följande översvämningarna som drabbade stora delar av Österrike kunde rubba på FPÖ:s starka väljarstöd. Forskare menar att de människoskapade klimatförändringarna gjorde ovädret och dess skador över hela Centraleuropa värre. FPÖ anser däremot att det råder en ”klimathysteri” i samhället, att denna späs på av Bryssel, och vill istället fortsätta importera fossil gas från Ryssland.
Det oroar många österrikare jag pratat med att det Rysslandsvänliga och EU-skeptiska partiet, som grundades av nazister på 1950-talet, nu krossat motståndet i valet. Hundratals människor har protesterat framför parlamentet i Wien och i städerna Innsbruck och Salzburg. Det är framförallt den kontroversielle partiledaren Herbert Kickls uttalanden som väckt uppmärksamhet.
Han kallar nämligen sig själv för ”Volkskanzler”, en titel som flitigt användes av Adolf Hitler. Herbert Kickl tycker också att Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som succesivt nedmonterat den ungerska demokratin och har nära band till Ryssland, är ”en förebild för många i Europa”.
Att FPÖ 2016 slöt ett ”vänskapsavtal” med den ryska presidenten Vladimir Putins parti och idag vill stoppa EU:s stöd till Ukraina har knappast gjort partiet mindre populärt. Snarare tvärtom.
Detta kan tyckas vara märkligt i ett land som för inte allt för lång tid sedan fick uppleva en sovjetisk ockupation på hemmaplan. Efter andra världskriget delades Österrike, likt storebrodern Nazityskland, upp i fyra delar som styrdes av de fyra segermakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen. Delar av Wien samt hela de östliga delstaterna Niederösterreich och Burgenland levde under det sovjetiska förtrycket fram till 1955.
Jag har hört far- och mormödrar därifrån berätta om våldtäkterna och plundringarna av byarna som blev vardag när ryssarna styrde och ställde. Ett brutalt men välkänt tillvägagångssätt som idag upprepas av ryssarna i Ukraina. Att det är i just dessa lantliga regioner som FPÖ har stort stöd idag kan därför vara svårt att förstå.
Men det som egentligen puttrar under ytan, förutom ett stort missnöje med inflationen och invandringen, är att många upplever bilden av Österrike som ett neutralt land som hotad. Landet var under kalla kriget en brobyggare mellan öst och väst och bjöd ofta in till fredskonferenser.
Sedan Österrike gick med i EU 1995 och i samband med Rysslands invasion av Ukraina har landet succesivt tvingats välja moralisk sida. Men FPÖ protesterar än och utnyttjar väljarnas fortsatt negativa inställning till Nato. Österrike tvingades bli neutralt för att återfå sin självständighet från ockupanterna 1955, men tron att neutraliteten än idag skulle befria EU-landet från att behöva ta aktiv ställning mot Ryssland är högst naiv.
Det högernationalistiska Frihetspartiets framfart är ur ett europeiskt perspektiv dock inget chockerande. I flera EU-länder som Italien, Nederländerna, Slovakien, och såklart även i Sverige sitter högerpopulistiska partier i regeringsställning och har många säten i EU-parlamentet.
Det som nu borde oroa Europas politiker ytterligare är den Putinvänliga våg som snabbt sprider sig över kontinenten, med FPÖ som senaste exemplet. Först var det i Ungern, sedan i Slovakien och nu även i flertalet tyska delstater, där både ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland och vänsterpopulistiska Bündnis Sahra Wagenknecht nått stora framgångar med pro-ryska politiska budskap.
FPÖ:s valvinster i Österrike — både i EU-valet i juni och i parlamentsvalet i september — är därför en fjäder i hatten för Vladimir Putin. Och ytterligare ett mörkt orosmoln för Ukraina.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se