Flyktingkrisen 2015 visade på EU:s oförmåga att agera enhetligt. På grund av klimatförändringar väntas nu nya flyktingströmmar till Europa och Sverige. Samtidigt skärps svensk migrationspolitik. Hur kommer världen att se ut när flyktingarna blir allt fler och gränserna allt hårdare?
2015 var året då flyktingkrisen i Europa kulminerade. Konflikter och politiskt förtryck var de främsta anledningarna till de omfattande flyktingströmmarna från framförallt Syrien, Afghanistan och Eritrea. EU:s oförmåga att enas om en gemensam linje resulterade i stora oenigheter medlemsländerna emellan och flera länder inom Schengenområdet valde att införa tillfälliga inre gränskontroller. År 2021 har EU:s medlemsländer fortfarande inte antagit gemensamma riktlinjer för hur asylmottagandet vid kriser ska regleras.
Idag ser flyktingströmmarna till Europa annorlunda ut. Coronapandemin och de strikta restriktioner många länder infört har begränsat både den reguljära och irreguljära migrationen till flera europeiska länder, däribland Sverige. Migrationsverket rapporterar om arbetsbrist till följd av att nya ansökningar till myndigheten nästan halverats. Med utgångspunkt i de nya förutsättningarna väljer Migrationsverket nu att avveckla delar av sin verksamhet för att myndigheten ska bli mindre och effektivare.
Samtidigt finns det en medvetenhet, både nationellt och internationellt, om att det minskade antalet flyktingar till Europa inte går att likställa med en minskad drivkraft till att söka asyl. Nya flyktingströmmar förväntas i Europa och Sverige inom en snar framtid. FN:s flyktingorgan UNHCR:s årliga rapport år 2020 visade att 79,5 miljoner människor befann sig på flykt under 2019. Detta är 1 procent av världens befolkning och en ökning med 8,7 miljoner människor från året innan. Antalet flyktingar ökade för åttonde året i rad.
Framtida skäl till flyktingströmmar
Klimatförändringar och framtida klimatkriser diskuteras flitigt i den politiska debatten. UNHCR menar att klimatförändringarna kommer att leda till att fler människor tvingas på flykt. Idag utgör klimatförändringar enligt internationell rätt inget skäl till asylrätt men det går att identifiera tydliga samband mellan bland annat svältkatastrofer och klimatförändringar, där svältkatastrofer är en tydlig orsak till konflikter som i sin tur tvingar människor på flykt. Diskussionen om huruvida begreppet “klimatflykting” eller “klimatmigrant” ska användas är högst levande. Argumentet för att använda begreppet klimatmigrant är att klimatförändringar sker långsamt och är ickediskriminerande, vilket innebär att det inte skapar en “välgrundad fruktan” och därmed inte genererar asylskäl. 2019 tvingades 24,9 miljoner människor på flykt på grund av väderrelaterade orsaker, visar rapporter. UNHCR:s globala webbredaktör Tim Gaynor menar att forskning visar att utan ambitiösa klimatåtgärder och försök till att reducera riskerna för katastrofer så beräknas 200 miljoner människor per år vara i nöd och behöva humanitär hjälp från och med år 2050.
Fortsatt restriktiv migrationspolitik i Sverige
Sveriges regering är medvetna om både klimatutmaningarna och de sannolika framtida och omfattande flyktingströmmarna som väntas röra sig mot Sverige och EU. Samtidigt presenterade regeringen ett nytt migrationslagstiftningsförslag den 9 april i år eftersom den tillfälliga och striktare lagen, som infördes 2016 i samband med flyktingkrisen för att strama åt Sveriges asylregler till EU:s miniminivå, löper ut i juli 2021. Förslaget innebär att permanent uppehållstillstånd ska vara ett undantag till huvudregeln om tillfälliga uppehållstillstånd. Samtidigt vill regeringen införa krav på språk- och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd och inrätta försörjningskrav vid anhöriginvandring. Förslaget ger undantag från en del av de svårigheter som den restriktiva tillfälliga lagen skapade eftersom även vuxna personer som befinner sig i Sverige kan få uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl. Samtidigt kritiseras Sveriges nuvarande och, enligt förslaget, fortsatt strikta migrationspolitik som inte heller ger klimatmigranter asylskäl, av oppositionen men även internt inom regeringen.
Sveriges jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) säger i en artikel i SVT Nyheter:
– Det är 80 miljoner människor på flykt idag, vi har ingen möjlighet att ta emot 80 miljoner människor i Sverige, men vi skulle ha en möjlighet att ta emot betydligt fler än vad vi gör idag.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se