Brytningen av metaller som används i teknik leder ofta till svåra människorättskränkningar. I kinesiskägda gruvor i Kongo arbetar folk under farliga förhållanden – i vissa fall har de hållits instängda och begravts i gruvorna, enligt Richard Mukena, människorättschef på organisationen Afrewatch. Olof Björnsson, researcher på Swedwatch, menar att riskerna för människorättskränkningar ökar tillsammans med utvinningen av metaller.
I gruvnäringen finns stora problem med farliga arbetsvillkor och brott mot mänskliga rättigheter. Det kan till exempel handla om barnarbete, tvångsarbete, ökade konflikter och korruption, tvångsförflyttningar och förstörelse av ursprungsbefolkningars områden. Det har bland annat organisationerna Afrewatch, som främst arbetar i Kongo-Kinshasa, och Amnesty rapporterat om.
– Det är skillnad på olika gruvor och på den industriella och den småskaliga mineralbrytningen, berättar Richard Mukena, människorättschef på organisationen Afrewatch, som arbetar med mänskliga rättigheter i samband med utvinning av naturresurser.
I de europeiskägda storskaliga gruvorna i Kongo förekommer ofta dåliga arbetsvillkor, långa arbetsdagar och avsaknad av sociala skyddsnät, men de är ofta säkrare och arbetarna har åtminstone kontrakt. Det är generellt värre i de kinesiskägda storskaliga gruvor. Arbetarna har lägre löner, saknar skyddsutrustning och utsätts därför för föroreningar och gifter. Där jobbar även daglönare – alltså personer som bara anställs och får betalt för en dag i taget. Det är en osäker försörjning. I småskaliga gruvor finns ingen reglering och det finns inte en enda där det går att utvinna kobolt utan människorättskränkningar, enligt Richard Mukena.
Förutom de dåliga arbetsförhållandena i storskaliga gruvor finns det också problem med att människor tar sig in för att försöka stjäla kobolt och tjäna lite extra pengar. Det är för att fattigdomen är så utbredd, men det leder till våldsamma konflikter med säkerhetsföretag. Folk har blivit torterade och mördade av säkerhetsvakter.
– Föreställ er att de här personerna tar sig ner i gruvgångarna, mer än 50 meter ner. Men den ansvariga kinesiska förmannen kommer och stänger igen hålet med lass av jord. De som tagit sig in blir instängda där inne, sen kommer man och pumpar ner varmt vatten i hålet medan de är kvar där inne, berättar Richard Mukena.
Han berättar också om gruvarbetarnas situation under pandemin. Vissa gruvor stängde in arbetarna. De fick inte komma hem eller träffa sina familjer och på vissa ställen fick de sova på marken. Även om de jobbade mer än innan fick de inget extra betalt. Det fanns arbetare som blev smittade med covid, avled och begravdes på plats.
För de som arbetar i småskaliga gruvor kunde priset för mineralerna sänkas till en fjärdedel av det ursprungliga, men de var tvungna att sälja dem för att få in pengar. Richard Mukena säger att kinesiska uppköpare sänkte priserna, byggde upp lager och sedan sålde kobolten till vanliga priser när samhället öppnades mer.
Batterier behövs för den gröna omställningen
Vi använder allt mer förnybar el till att driva våra fordon, industrier, mobiler och datorer. Batteriföretaget Northvolt ska starta produktion i Europas största batterifabrik i Skellefteå. Företaget har också sagt att de planerar en till fabrik i samma storlek.
Till alla dessa batterier krävs metaller. Efterfrågan på så kallade omställningsmetaller som till exempel kobolt, vanadin, litium och grafit ökar. Metallerna finns här i Sverige och skulle potentiellt kunna brytas här, men motståndet mot nya gruvor är starkt på grund av deras befarade inverkan på den lokala miljön. I stället importeras metallerna och det innebär utmaningar både för miljön och människorna som arbetar med det.
– Det är lätt att exportera det problemet någon annanstans, säger Olof Björnsson, researcher på organisationen Swedwatch, som arbetar runtom i världen med att granska företag och om de följer riktlinjer för mänskliga rättigheter och miljö. Organisationen fokuserar på länder och sektorer där riskerna är som störst.
Stora risker med ökad gruvnäring
Den ökade efterfrågan på metaller riskerar att förvärra människorättsproblemen som framförallt drabbar Globala syd. Men när produktionen ökar finns en chans att säkerställa att mineralerna som behövs för den gröna omställningen kommer från etiska källor, enligt miljöorganisationen Earthworks. De menar att vi behöver återvinna mycket mer än i dag, men också jobba för att utvinningen görs på ett etiskt sätt. Men det blir en stor utmaning, enligt Olof Björnsson på Swedwatch.
– Som gruvsektorn ser ut i dag är den mycket problematisk. Verksamheten innebär nästan alltid kränkningar av mänskliga rättigheter och har ofta stor påverkan på miljön, säger han.
Även om det finns potential i att mer utvinning skapar fler jobb innebär det också stora risker. Han menar att det oftast leder till betydligt fler negativa konsekvenser än positiva. Generellt ökar trycket på just mark när vi pratar om grön omställning. Det kan vara för att marken behövs till gruvor, solceller, vindkraft eller nationalparker. Initiativen är positiva ur miljösynpunkt, men kan leda till svåra kränkningar av mänskliga rättigheter. Björnsson berättar att de flesta aktivister som mördas numera är de som försöker skydda mark.
Lösningar från olika håll
Det finns stora problem med mineralutvinningen, men det finns också ett stort intresse hos konsumenterna och företagen att utvinna kobolt på ett etiskt sätt. Det har startats initiativ för att kunna spåra metallerna bättre, men inga förändringar har skett i praktiken, enligt Richard Mukena. Han vill helst att det ska finnas öppna småskaliga gruvor där vem som helst kan bryta metallen, få den testad i ett labb och ha möjlighet att sälja den till olika uppköpare för att få ett bättre pris. De som jobbar skulle kunna organisera sig i kooperativ för större social trygghet.
Olof Björnsson nämner ett förslag på EU-nivå om en lag för ”Mandatory Human Rights Due Diligence”, eller “tillbörlig aktsamhet” på svenska. Det betyder att alla företag måste identifiera, förhindra och hantera risker och negativ påverkan på mänskliga rättigheter i samband med sin verksamhet. Just nu är de bara riktlinjer, men det räcker inte, menar han.
– Det finns en bild av att konsumenterna ska kunna välja, men det är omöjligt för dem att fatta medvetna beslut kring mineralerna. Det är inte rimligt att vi offrar vissa personers mänskliga rättigheter för att ställa om ekonomin och säkra andras rättigheter.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se